20 August, 2019

 
  • All form av rörelse är bra medicin mot psykisk ohälsa.
  • amtel_250x87_NY
  • menskoppen
  • “Viktigast att göra något,
    vad fasen som helst”

    Publicerad 10 april, 2019

    På vilket sätt kan en depression bli bättre av att man rör på sig? Psykologen Markus Nyström sammanfattar forskningsläget om hur vår psykiska hälsa påverkas av fysisk aktivitet.

    – Psykisk ohälsa är ett växande problem. Enligt WHO lider fler än 500 miljoner människor av depression, och många får ingen hjälp. Samtidigt pågår debatten om att unga människor rör sig allt mindre fysiskt.

    Så inleder psykologen och forskaren Markus Nyström en föreläsning om psykisk ohälsa och fysisk aktivitet. Markus Nyström är verksam vid psykologiska institutionen på Umeå universitet, och har i två olika studier undersökt sambandet mellan människors psykiska hälsa och hur mycket de rör på sig fysiskt.
    – I den första studien fann vi att det finns en skillnad i effekt vad gäller frekvens, alltså hur ofta man rör på sig, men inte ifråga om intensitet och duration. Slutsatsen därifrån är att det viktigaste är att göra någonting, vad fasen som helst.

    “Ju hårdare, desto bättre” tror han är en vanlig missuppfattning bland många. Men, fortsätter han, det gäller inte om syftet handlar om att må bra psykiskt. Om det hade varit så enkelt hade skulle inga elitidrottare lida av psykisk ohälsa – och så är det inte, konstaterar Markus Nyström.

    För den som lider av psykisk ohälsa finns goda chanser att må bättre om personen ifråga får behandling.
    – 70 till 90 procent mår bättre av behandling.

    Att inkludera fysisk aktivitet i behandlingen har sina fördelar, menar Markus Nyström. Fysisk aktivitet har tydliga kopplingar till bland annat bättre koncentrationsförmåga, minskad risk för diabetes, lägre halt av stresshormon, bättre sömn och ökad självkänsla.
    – Det här sista, ökad självkänsla, tänker man inte så mycket på, men det är en motvikt till depression, där självkänslan minskar. Man kan säga att fysisk aktivitet krymper depressionen.

    Den andra studien som Markus Nyström gjort är en behandlingsstudie. Resultaten från den visar att den bästa behandlingen inte bara fokuserar på görande, utan också innehåller förklaringsmodeller för psykisk ohälsa.
    – 80 procent av förändringsfaktorerna i depression är knutna till klienten. Att få förståelse för varför man mår som man mår, och lyfta det från “det är jag som är så här” till “det här är något som alla kan drabbas av” är något som har visat sig positivt för behandlingsutfallet.

    Att göra behandlingen så rolig som möjligt är också något som han betonar som viktigt.
    – Om den fysiska aktiviteten blir förknippad med något roligt är det större sannolikhet att personen kommer vilja göra det igen.

    Något annat som är viktigt att ta i beaktande är att anpassa aktiviteten efter förutsättningarna. För även om fysisk aktivitet har god effekt på till exempel depression, innebär depressions-problematiken i sig svårigheter att ta itu med saker.
    – En stor del av problemet är att man inte tar sig ur sängen. Då är det ett jättesteg att gå till affären. Sedan om personen lider av ångest också, då kanske det inte är en superidé att byta om i omklädningsrummet på IKSU tre gånger i veckan.

    Fysisk aktivitet är inte samma sak som “träning”, poängterar Markus Nyström, utan är all rörelse som gör av med mer energi än vid vila.

    Sofie Gisslén

     

    Genom att kommentera godkänner du Vertex kommentarsregler.

    Vertex kommentarsregler

    Vertex.nu välkomnar läsarna att säga sin mening. Dina åsikter, reaktioner och kunskaper är viktiga för oss och berikar det redaktionella materialet – i din kommentar får du gärna kritisera, argumentera emot och tillföra ny kunskap i ämnet.
    Vi vill att artikelkommentarer ska hålla en hög kvalitet och vill därför att du som skriver tänker på följande:

    – Håll en vänlig och respektfull ton och visa respekt för personer vi skriver om och andra som kommenterar artiklarna.
    – Håll dig till ämnet.
    – Att skriva under med eget namn ger inlägget större tyngd än om du använder pseudonym.
    – Använd ett civiliserat språkbruk.
    – Skriv kort, max 500 tecken för kommentarer.
    – Skriv på svenska eller engelska.

    Kommentarerna får inte innehålla:
    – Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar.
    – Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier.
    – Olovliga våldsskildringar eller pornografi.
    – Uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet.
    – Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material.
    – Svordomar eller obscena ord.
    – Kommersiella budskap eller reklam.

    Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att redaktionen läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot reglerna. Observera också den som skriver en kommentar som strider mot lag kan komma att hållas personligen ansvarig.

    Din kommentar kan publiceras på annat sätt än via funktonen för artikelkommentarer, t.ex. i papperstidningen Vertex eller i samband med annan artikel på vertex.nu.

     
    Umeå studentkårs medlemsantal från starten till idag. 1998 delas Umeå studentkår upp och två nya kårer bildas. 2010 avskaffas det obligatoriska medlemsskapet i studentkårer för studenter. Båda händelserna påverkar antalet kårmedlemmar, som var allra högst i mitten av 1990-talet, då mer än 18 000 studenter var medlemmar i Umeå studentkår. Bilden från Scharinska Villan, som under många år var kårhus, någon gång kring 1970.

    Studentkår firar 60 år
    av party och protester

  • Mest läst senaste månaden

  • Frilansarfejsen

  • Vädret på campus

  • Tipsa redaktionen!

  • Senaste kommentarer

  • Klotterplanket

  • Tinahs seriestrippar

  • Länkar när du söker svar

  • RSS RSS från vk.se

    • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.