Nästan var fjärde kvinnlig student i Vertex enkätundersökning har någon gång känt sig diskriminerad, särbehandlad eller kränkt i en undervisningssituation på grund av sitt kön. De allra flesta anmäler inte kränkningen.

Vertex delade i slutet av januari ut enkäter kring ämnet jämställdhet i undervisningen till 150 slumpvis utvalda studenter på campus. Enkäterna delades ut och samlades in i fik och korridorer i Humanisthuset, Samhällsvetarhuset, MIT-huset, Vårdvetarhuset och Naturvetarhuset. På grund av det relativt begränsade urvalet ska resultatet ses som en fingervisning snarare än ett statistiskt säkerställt material.

Bland de 150 svarande uppger totalt 21 studenter, vilket motsvarar 14 procent, att de någon gång känt sig diskriminerade, särbehandlade eller kränkta i en undervisningssituation på grund av sitt kön. Av dessa är 19 kvinnliga och 2 manliga – nästan var fjärde kvinnlig student i undersökningen hade upplevt sig sämre behandlad på grund av sitt kön.

Ingen av de tillfrågade uppgav att de blivit sexuellt trakasserade av en lärare, men fem studenter, samtliga kvinnor, uppgav att de blivit det av en annan student. Vanligast var att studenten känt att hon inte fått samma möjligheter eller talutrymme som personer av det andra könet.

På frågan om studenten är nöjd med sin utbildning ur ett jämställdhetsperspektiv svarar mer än var tredje ”nej” – nästan hälften (48 procent) av kvinnorna är missnöjda och närmare en fjärdedel (23 procent) av männen ger samma svar. Samtliga svar från undersökningen finns sammanställda i en pdf här.

Viktor Lundström, studiesocialt ansvarig på Umeå naturvetar- och teknologkår, är överraskad över det höga antalet som känt sig utsatta på ett eller annat sätt.
– Det påvisar ett högt mörkertal som inte nämns speciellt mycket i universitetets undersökningar i ämnet.

Cecilia Wagenius, studiesocialt ansvarig vid Umeå studentkår, är inte lika överraskad.
– Tyvärr är jag inte det. Vi alla vet att den här typen av beteende förekommer, inom Umeå universitet såväl som övriga samhället, och att mörkertalet kan vara stort i och med att så få, av olika anledningar, anmäler trots att vi har nolltolerans vid detta lärosäte.

Hur gör man som student för att få hjälp av kåren i sådana här frågor?
Viktor: – Mejla mig eller kom förbi mitt kontor och ta en avslappnad pratstund om vad som har hänt och hur vi kan gå vidare med det.
Cecilia: – Kontakta din studiesocialt ansvariga, för tillfället är det jag, eller ditt studerandearbetsmiljöombud eller huvudstuderandearbetsmiljöombud som kan ta ärendet vidare till mig eller annan relevant part.

Läs längre artikel i Vertex nr 2-2015, som utkommer den 24 februari, men delas ut i Vertex tidningsställ på campus redan i dag, fredag.

Anders Samuelsson