Studievägledaren Maria Söderholm möter dagligen studenter som funderar kring sitt val av utbildning. Den kommande veckan, fram till 16 april, är frågor och funderingar kring studievalet högaktuella.

Sista ansökningsdag för höstens kurser och program närmar sig – 16 april är datumet som gäller. I senaste numret av Vertex berättar studenten Olof om hur han efter tre år på en utbildning valde att hoppa av och efter en tid börja på en ny utbildning. Han är långt ifrån ensam om att fundera över studievalet.

Universitetskanslersämbetet har i rapporten Tidiga avhopp från högskolan (2017) analyserat avhopp från de tio största yrkesexamensprogrammen i Sverige. Sett till avhopp under termin 1 och 2 låg ämneslärarprogrammet i topp med 35 procent. Motsvarande andel för läkarprogrammet, med lägst andel avhopp, var 8 procent. 

Bland utbildningarna som undersöktes hade Umeå universitet näst lägst andel avhopp i landet för juristprogrammet, civilekonomprogrammet och socionomprogrammet, men högst andel avhopp i landet för läkarprogrammet.

Enligt rapporten hoppar män av i högre utsträckning än kvinnor, och då särskilt på kvinnodominerade utbildningar som till exempel förskollärar- och sjuksköterskeprogrammet. Andra faktorer som kunde kopplas ihop med avhopp var ung ålder, utländsk bakgrund och låga gymnasiebetyg. 

Att statistiskt mäta hur många som hoppar av en utbildning för att sedan påbörja en annan är svårare än att mäta rena avhopp. Enligt Annika Pontén, utredare på Universitetskanslersämbetet, kräver sådana undersökningar ännu mer detaljerad och individuell data. 
– Det kan till exempel se ut som att en del studenter har avbrutit sina studier om man bara ser till programregistrering, men i en del fall handlar det om en medveten strategi: att personen bygger ihop sin egen examen.

Studievägledaren Maria Söderholm arbetar på enheten för studievägledning och studentstöd vid Umeå universitet och möter dagligen studenter som av olika anledningar funderar kring sitt val av utbildning. 
– Det kan vara att man intressemässigt inte trivs: att man provat på en utbildning och känner att den inte var vad man hade tänkt sig. 

Förutom att hoppa av och byta utbildning nämner Maria Söderholm en tredje vanlig fundering: att vilja fortsätta på sin utbildning men på annan studieort. 
– En del trivs bra med själva utbildningen, men har andra saker i livet att ta hänsyn till som gör att de skulle vilja byta studieort för att få en förbättrad livssituation i övrigt.

Att byta studieort kan vara olika lätt eller svårt beroende på hur långt man kommit i sin utbildning. Vilket lärosäte man vill byta till spelar också roll. Vid Umeå universitet är det för många program möjligt att söka till senare del av en utbildning, men så ser det inte ut överallt. 
– Därför är det viktigt att undersöka tänkbara alternativ och vägar till just det universitet som man har intresse för. Det kan vara väldigt olika hur svårt det är att få en plats.

Den som är osäker kring sitt val av utbildning ger Maria Söderholm rådet att sätta ord på sina tankar: att prata med nära och kära, och boka tid med en studievägledare. 
– Då kan vi kartlägga vad det är som gör att man inte trivs. Är det utbildningens innehåll, kursen just nu eller hela programmet? Eller något utanför själva utbildningen, som boende, vänner eller studieteknik?

Att ta reda på hur kommande terminer ser ut och försöka få en helhetsbild av den utbildning man går är också klokt, eftersom en utbildning kan skilja sig mycket åt under olika terminer. Maria Söderholm säger också att det är vanligt att fundera över sina studier och att många av de som hör av sig gör det kring anmälningsperioderna på våren och hösten, då det är dags att söka på nytt.
– Då blir det ett aktivt val, och man funderar extra mycket på framtiden.

Sofie Gisslén
Foto: Jennifer Sjögren