I februari i år anmälde 96 500 personer sitt intresse för en bostad i Umeå, medan den genomsnittliga kötiden för en studentlägenhet är 12–14 månader. Bostadsminister och andra var på plats när studentbostadssituationen diskuterades på campus.

Hyresgästföreningen och studentkårerna vid Umeå universitet samlade under måndagen ledande politiker och organisationer till en debatt i ämnet, för att diskutera vilka åtgärder som behövs för att rätta till bostadssituationen för studenter.

Mehmet Kaplan.
Mehmet Kaplan.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) var en av de medverkande i paneldebatten och startade med att gå igenom vilka ändringar som skett för att förbättra bostadssituationen. Han menade på att en rad beslut som regeringen tagit det senaste året ska göra det snabbare, enklare och billigare att bygga bostäder.
– Vi har förkortat överklagandeprocessen, lagt fram en ny bullerförordning och satsat på energieffektiva och klimatsmarta byggnader, berättar han inledningsvis.

Trots försök till att minska bostadsbristen så finns fortfarande svårigheter att få ihop det. Utöver den ekonomiska aspekten och tillgången till mark så är långa planprocesser ett av det största hindren. Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande Umeå, var även han på plats och var en av dem som uppmärksammade frågan och menade på att Umeå vill se ett större statligt ansvar. Han menade på att branschen måste få lov att bygga om de vill och att kommunen har gjort sitt. Nu vill han se staten ta ett större ansvar över infrastrukturen.
– I sju års tid har lägenheter vi planerat att bygga på Haga blivit överklagade och nu orkar inte Umeå vänta längre. Visst har vi i kommunen en viktig roll, men överklagandet tar för lång tid.

Fortsättningsvis förklarade Hans Lindberg att det är för mycket byråkrati och var tredje ärende överklagas i Umeå.
– Det måste hanteras mycket snabbare. Det får ta några månader att överklaga, inte sju års tid! Här måste staten och kommunen samarbeta bättre.

Halvvägs in i debatten togs frågan om de alltför dyra priserna på bostäder upp. Flera konstaterade att boende finns, men problemet ligger i att de inte är plånboksvänliga för studenter. Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen, var en av dem som diskuterade frågan och menade på att de som väl hittar boende får betala alldeles för mycket. Hon tog även upp en undersökning som Hyresgästföreningen gjort som visar att många har 5500 kronor eller mindre kvar att leva på efter betald hyra.
– Det är inte ett problem att hitta boende om man har mycket pengar. Problemet ligger hos dem som inte kan lägga ut hur mycket som helst.

Hans Lindbäck, VD på Lindbäcks fastigheter, svarade med att det är svårt att bygga med en rimlig hyra då byggnadskostnaderna blir allt dyrare. För att klara av sänkta kostnader måste mer träning göras inom branschen och framförallt måste byggbranschen industrialiseras.

I slutet av paneldebatten togs Akutrumsförmedlingen upp som ett sista diskussionsämne. Hans Lindberg (S) förklarade att efterfrågan där har minskat varje år och att det inte finns någon anledning att införskaffa fler, vilket skapade reaktioner hos de andra debattdeltagarna.
– Det är väldigt tråkigt att akutbostäderna har försvunnit. Även om det är ett andrahandsboende i väntan på bostad, är det otroligt viktiga för många som vid terminsstarten står utan boende, förklarade Caroline Sundberg, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, och berättade avslutningsvis att hon hoppas på att det görs en återanmälan.

Text och foto:
Jennifer Söderlund