20 April, 2018

 
  • Elin Sundström, Johanna Sundell och Linda Skoglund gillar cardio-träning.
  • Hanna Mäki är idrottskonsulent för GUIF, Gimonäs Umeå IF, och instruktör på IKSU.
  • Flås, hopp, spring.
  • 96690_medborgarskolan
  • menskoppen
  • amtel_250x87_NY
  • ”Utmana dig själv
    när det är jobbigt!”

    Publicerad 9 februari, 2018

    Högintensiv intervallträning är den största träningstrenden 2018, enligt en global kartläggning, medan gruppträning och att använda sin kroppsvikt fortsätter vara populärt. Vertex hänger med på ett pass där deltagarna får känna på alla tre.

    Tisdag 19:40. Det står “England” på dörren. Utomhus har minusgraderna blivit tvåsiffriga och vinden så våldsam att snöflingorna letar sig in under jackan, men här inne – i en klassisk gymnastiksal med färgglada markeringar på golvet – är det varmt. Drygt fyrtio kroppar rör sig fram och tillbaka och upp och ner i salen. De gör utfallssteg, står i plankor och hoppar över bänkar. Den höga musiken tills trots hörs en tung, kollektiv andhämtning.

    Enligt en global kartläggning som publiceras av American College of Sports Medicine står högintensiv intervallträning som vinnare vad gäller de största träningstrenderna 2018. Fortsatta trender är att träna i grupp och att använda sin kroppsvikt.
    – Låt benen jobba! Våga utmana dig själv när det är jobbigt!
    Deltagarna på gruppasset cardio training är inne på sista varvet. Upplägget är enkelt: tre olika varv där varje är indelat i fyra olika övningar. Varje övning utförs i fyrtiofem sekunder och varje varv upprepas tre gånger innan man går vidare till nästa.

    Totalt blir ett varv alltså tolv fyrtiofem-sekundersintervaller, med femton sekunders vila innan den längre nittio-sekundersvilan mellan själva varven.
    – Det ska kännas tungt! Sluta inte! Så snygga armhävningar där borta! Bra burpees!
    Instruktören Hanna Mäkis ledarstil är lika delar militärisk och uppmuntrande. Under uppvärmningen påminner hon vänligt men bestämt deltagarna om att “stänga igen kakhålet” och koncentrera sig på träningen – det är inte alla som går på passet som vill höra dig berätta för kompisen om din dag. 

    Hanna Mäki.

    Hanna Mäki, som tidigare läst idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet, hymlar inte om att man måste våga gå utanför sin bekvämlighetszon om man siktar på att bli starkare. Vill man byta ut en övning för att man är skadad eller liknande är det en sak, men om man undviker vissa moment för att de känns jobbiga ska man kanske inte heller förvänta sig någon förbättring.

    För  Johanna Sundell, student på arbetsterapeutprogrammet, är ett av hennes träningsmål för året är att springa hinderbaneloppet Toughest.
    – Jag körde första gången i höstas och ska vara med nu igen till våren.
    Hon berättar att hon var nervös första gången hon skulle vara med på ett cardio training-pass.
    – När det var över var jag så slut att jag mådde dåligt, fast på ett skönt sätt. Helt underbart. Jag föll direkt.

    Det Johanna gillar mest med cardio-träning är att det inte spelar någon roll hur bra ens dagsform är: att det går att utgå ifrån sig själv och anpassa därefter.
    Linda Skoglund, som också läser till arbetsterapeut, tycker att det bästa är att man inte behöver en massa vikter; att det går använda sin egen kropp i så hög utsträckning och att det ändå blir jobbigt. Precis som Johanna ska hon delta i Toughest i maj.

    Elin Sundström, psykologstudent, säger att hon gillar kombinationen av pulshöjande övningar och styrka.
    – Och att det är så kort vila mellan övningarna ger en väldigt bra träningseffekt. Hon skrattar till och fortsätter: Jag har verkligen en hatkärlek till den här träningsformen! Det kändes som mitt ansikte skulle sprängas idag!

    Flås, hopp, spring.

    Instruktören Hanna sammanfattar sina cardio training-pass med tre ord: flås, hopp och spring. Hon säger att det kan skilja lite mellan olika instruktörer, men att hon själv tycker att det är de viktigaste delarna. Passet ser hon som ett komplement till egentligen vilken annan träning som helst, men kanske lite extra bra för den som håller på med till exempel skidåkning, löpning eller cykelträning. Målgruppen är blandad: hit kommer såväl ungdomar och studenter som medelålders och äldre.
      – Det är lyxigt att kunna jobba med sin egen kropp, menar Hanna. Du kan göra vad du vill, det är bara dig själv du utgår ifrån.

    För den som satt nyårslöftet “hålla igång med träningen” men tycker att det börjar kännas lite motigt, rekommenderar Hanna att sätta ett konkret mål.
    – Något som man gärna vill klara av, men som man måste träna för att uppnå. Inte “det här klarar jag vilken dag som helst i veckan”.  
    Själv hade hon som mål att komma igång med löpningen för några år sedan, och anmälde sig då till Stockholm marathon.
    – Då fanns det ett tydligt mål med min träning, och jag hade liksom ingen ursäkt, för jag skulle ju aldrig klara av att springa fyra mil utan att förbereda mig.

    För den som inte har något tydligt mål med sin träning och inte riktigt vet vad den gillar, tipsar Hanna om helt förutsättningslöst låta sig ledas av sin nyfikenhet och lust.
    – En del säger “jag gillar inte att springa” eller “jag gillar inte gymmet”, men det finns så många andra träningsformer. Hitta en träningskompis och gå en massa olika pass, beta av dem! Det tar sin tid, då är det snart sommar. Man kan gå på danspass. Eller om man vill blanda: pass med lite styrka och lite dans. Eller boxning – då får man skratta ett helt pass för att man är så himla dålig!

    Text och foto:
    Sofie Gisslén

    DE FEM STÖRSTA TRÄNINGSTRENDERNA 2018
    enligt American College of Sports Medicine:s kartläggning:
    1. Högintensiv intervallträning.
    2. Gruppträning.
    3. Bärbar teknik – appar, pulsklockor och glasögon.
    4. Träning med den egna kroppsvikten.
    5. Styrketräning.

     

    Genom att kommentera godkänner du Vertex kommentarsregler.

    Vertex kommentarsregler

    Vertex.nu välkomnar läsarna att säga sin mening. Dina åsikter, reaktioner och kunskaper är viktiga för oss och berikar det redaktionella materialet – i din kommentar får du gärna kritisera, argumentera emot och tillföra ny kunskap i ämnet.
    Vi vill att artikelkommentarer ska hålla en hög kvalitet och vill därför att du som skriver tänker på följande:

    – Håll en vänlig och respektfull ton och visa respekt för personer vi skriver om och andra som kommenterar artiklarna.
    – Håll dig till ämnet.
    – Att skriva under med eget namn ger inlägget större tyngd än om du använder pseudonym.
    – Använd ett civiliserat språkbruk.
    – Skriv kort, max 500 tecken för kommentarer.
    – Skriv på svenska eller engelska.

    Kommentarerna får inte innehålla:
    – Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar.
    – Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier.
    – Olovliga våldsskildringar eller pornografi.
    – Uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet.
    – Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material.
    – Svordomar eller obscena ord.
    – Kommersiella budskap eller reklam.

    Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att redaktionen läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot reglerna. Observera också den som skriver en kommentar som strider mot lag kan komma att hållas personligen ansvarig.

    Din kommentar kan publiceras på annat sätt än via funktonen för artikelkommentarer, t.ex. i papperstidningen Vertex eller i samband med annan artikel på vertex.nu.

     
  • Mest läst senaste månaden

  • Frilansarfejsen

  • Vädret på campus

  • Tipsa redaktionen!

  • Senaste kommentarer

  • PDF-tidningsarkiv

  • Klotterplanket

  • Tinahs seriestrippar

  • Länkar när du söker svar

  • RSS RSS från vk.se