Det varmare klimatet påverkar inte bara Arktis utan även andra delar av världen som Nordamerika och även Sverige. Under en vetenskapslunch i Umeå berättade klimatforskaren Jan Karlsson om konsekvenserna.

Salen är fullsatt och maten äts upp medan Jan Karlsson intar scenen på Kafé Station i Umeå för att prata om Arktis och klimatfrågan under vetenskapslunchen, där det varje vecka diskuteras ett nytt ämne inom just vetenskap.

Jan Karlsson.
Jan Karlsson.

Jan Karlsson är en av många forskare inom CIRC (Climate Impacts Research Centre) som forskar om isen och påverkan på sjöekosystemet i Sverige. De håller för de mesta till i Abisko, där det är väldigt lätt att hitta många olika miljötyper att studera. Jan Karlsson börjar föreläsningen med att tala om att det inte finns någon väl definierad sydgräns för Arktis, så det är svårt att egentligen säga exakt vad som ingår i Arktis som helhet.

Den globala uppvärmningen skapar tydliga förändringar i Arktis, dessutom värms Arktis upp dubbelt så snabbt som resten av världen under samma tidsperioder.
– Detta är något som kommer att skapa ännu starkare förändringar i framtiden, säger Karlsson.

Vad som händer i Arktis när isen smälter är att solljuset som tidigare reflekterades på snö och is inte längre gör det och detta leder till att solljuset lyser ner i havet och värmer på så sätt upp jorden. Detta är ett allt mer påtagligare problem då havsisen har halverats under en 30 års period. De som drabbas hårdast av denna miljöutveckling är isbjörnarna och valrossarna då båda arterna är beroende av isen för att kunna jaga sin föda.

Inlandsisar och glaciärer smälter under tiden världen över, vilket bidrar till ännu högre temperaturer.
– Om man tar Grönland som exempel så minskade ismassan med 34 gigaton under perioden 1992–2001, medan den under perioden 2002-2011 minskade med hela 215 gigaton.
Förlust av permafrost är vanligt världen över och i Nordamerika leder detta till att hela vägar och hus kollapsar. Dessutom får man stora problem med olje- och gasledningar. I Sverige utgör inte förlust av permafrost något så allvarligt, men problem uppstår även här.

I fjällvärlden finns det klara och rena källvattnet, men i väldigt många andra delar i mittersta och södra Sverige så är vattnet betydligt brunare och innehåller mer humusämnen som skapas när döda växter och djur bryts ner. Ju högre koncentrationer av dessa ämnen desto brunare blir vattnet. På grund av detta tar ljuset sig inte tillräckligt långt ner i vattnet, vilket leder till färre fiskar och alger och ökad mängd koldioxid och metangas i vattendragen. Även det varmare klimatet bidrar till att öring, som är en ganska vanlig fisk i Sverige, kommer att minska drastiskt genom åren då de är anpassade att leva i en kallare miljö.

När isen smälter så leder det även till en ökad havsnivå som eventuellt kommer att ha väldigt förödande konsekvenser världen över. Men då Sverige under många år haft en landshöjning så kan detta förhindra att Sverige inte drabbas lika hårt som omvärlden.
– För att kunna förhindra det här så måste vi leva hållbart och ta ansvar för hur vi själva påverkar miljön. Men det behövs även politiska lösningar för att detta på något sätt ska kunna fungera och då är klimatmötet i Paris en bra bit på vägen till en bättre miljö.

Mats Pääkkölä