Från storslagna bolagsambitioner via vänster­politik med revolutionära drag till dagens fokus på utbildningsbevakning och personval.  Nu firar Umeå studentkår 60 turbulenta  år i studenternas tjänst.

Mycket vatten runnit under Umeälvens broar sedan den 16 april 1959, då den första lilla skaran studenter bildade Umeå studentkår. Åren som följde kan beskrivas som en explosion av stora idéer och stolta ambitioner.

När antalet studenter i stan stadigt började öka, startades kårdrivna bolag och stiftelser med omfattande verksamhet. Restauranger, kiosker, studentbostäder, studenthälsovård, bokaffärer – allt skulle drivas i kårens regi. Studenterna blev en påtaglig maktfaktor i lilla Umeå.

Med åren har det mesta avvecklats, sålts eller tagits över av andra aktörer.

Under 1970-talet blev Umeå universitet känt som ”det röda universitetet”, då vänsterpartier av varierande revolutionär inriktning dominerade kårpolitiken, där valsystemet från 1969 och fram till förra året baserats på partipolitiska grupperingar.

Engagemanget i samhällslivet och världens stora politiska frågor var också påtagligt och kåren gav ekonomiskt stöd till strejkande stuveriarbetare och städerskor i Sverige och gruvarbetare i England.

Från och med i vår blir det i princip omöjligt att genomdriva sådana partipolitiskt färgade aktioner, efter att Rimligt Initiativ för Kåren tagit en storseger i fjolårets kårval, ändrat stadgarna och nu infört ett valsystem som baseras på engagerade studenter i kårens sektioner istället för i partipolitiska grupperingar.
– Partipolitiken ska bort, var Erik Vikström tydlig med när Vertex intervjuade honom i samband med stadgeändringarna i höstas.

Andra händelser som också påverkat kåren ordentligt genom åren är kårdelningen 1998, när NTK och medicinarna bröt sig ur Umeå studentkår och bildade egna kårer, och  avskaffandet av kårobligatoriet (lagen att alla högskolestuderande också måste vara medlemmar i en kår) tolv år senare.

Dessa två händelser har inneburit att Umeå studentkårs medlemsantal dalat från runt 18 000 studenter under 1990-talet till dagens knappt 5 000 medlemmar.
– Vi vill alltid nå fler studenter och att de ska känna att Umeå studentkår är en organisation som de kan stå bakom. Men vi är en mycket stark organisation som har medlemssiffror som ligger stadigt år från år. Det ger en stabilitet vi kan bygga vidare från.

Det bästa kåren gjort genom åren är mycket, tycker Erik Vikström.
– Umeå studentkår har framförallt alltid haft sitt fokus på att skapa verksamheter och driva frågor som gynnar studenterna.

Redan från början när studentstaden Umeå växte fram, hade kåren ett eller flera fingrar med i allt från studentbostäder och förskoleverksamhet till IKSU och Kempe­fonden, som än idag delar ut stipendier till doktorander och studenter i Umeå.

Kåren har också drivit många utbildningspolitiska frågor och frågor som rör studenternas studiesociala miljö.

Erik Vikström nämner till exempel kårens genomdrivande av anonyma tentor, rätten för studenter att byta examinator när de gör praktik, regelsamlingen där studenters rättigheter samlades och gjordes mer lättillgängliga och arbetet för att behålla studenters reserabatter.

Behövs Umeå studentkår idag?
– En stark studentröst kommer alltid att behövas. Studenter idag har fått stärkta rättigheter tack vare det arbete som studentkårer runtom i Sverige har gjort i årtionden och vi fortsätter ständigt vårt arbete.

Tisdag den 16 april 2019 firas 60-årsdagen med stort tårtkalas i Lindellhallen.

Bertil Janson