–Det har varit en inkörningstid både för studenter och skrivvakter, men det stora problemet är fortfarande anmälningslistorna. Det säger Eva Salander, arbetsledare vid skrivningsbevakningen, angående de nya regler för salstentor som infördes i fjol.

Höstterminen 2012 skärptes reglerna vid salsskrivningar, vilket Vertex skrev om i nummer 7: 2012. Bland annat infördes hårdare krav på id-handlingar och att studenterna måste anmäla sig till tentamen senast tio dagar innan skrivningstillfället. I kölvattnet av det sistnämnda uppstod problem.
– Hittills har alla fått plats, men en tanke med de nya reglerna var att minimera överbokningen, vilket fortfarande är ett problem, säger Eva Salander, som är arbetsledare vid skrivningsbevakningen.

I DAGSLÄGET ÄR DET institutionernas uppgift att informera och samla in anmälningar inför salstentor. Eva Salander säger att det stora problemet är dessa anmälningslistor. Hon menar att många institutioner  nog blev överrumplade av de nya reglerna i höstas och verkar ha löst problemet på olika sätt. Vissa institutioner skickar in hela klasslistor direkt från ladok, oavsett hur många studenter som avser skriva tentan. På dessa listor inkluderas dessutom inte studenter från tidigare terminer som ska skriva tentan på nytt.Något som kan innebära problem.
–Vi avsätter endast plats för de som finns på listorna, övriga får skriva i mån av plats. Men de måste vänta 30 minuter innan de får börja, vilket kan bli stressigt.

UNIVERSITETSJURIST Ida Asplund var med och tog fram det nya regelverket. Hon menar att det inte är någon god idé för institutioner att skicka in klasslistor istället för endast en lista över de studenter som anmält sig till tentamen.
– Jag känner inte till några institutioner som gjort detta. Men då de betalar för varje bokad plats, även de som inte kommer, så bör det avskräcka från detta.
Eva Salander säger att det tidvis varit långa köer utanför tentasalarna som en följd av de nya reglerna.
– Det är framför allt vid terminssluten då det kan vara uppemot 2 500 studenter per dag som skriver. Vid skrivningen på iksu innan jul hade vi 250 studenter i samma sal fördelade på sju listor och vi skulle informera på flera språk. Då blev det en halvtimmes kö och vi fick förlänga skrivtiden.

IDA ASPLUND MENAR att reglerna inte kommer revideras ännu, utan att det får vänta några år.
– Regler brukar ses över med några års intervaller. När det är dags för skrivreglerna får vi se vilka praktiska brister som uppstått och vad man kan göra åt det. Men det var ytterst få remissinstanser som hade synpunkter på det här förslaget och det fanns en bred uppslutning bakom det.

STUDENTER MÅSTE ÄVEN anmäla sig till en eventuell omtentamen. I det nya regelverket står det att studenter måste anmäla sig till omtentamen tio dagar innan skrivningen. Studenter i behov av särskilda hjälpmedel eller på särskilda villkor på grund av funktionsnedsättning måste anmäla sig tre veckor innan. Samtidigt får ett omprov inte läggas tidigare än tio dagar efter ordinarie skrivning.

DÄR FINNS SÅLEDES EN RISK att studenten inte har möjlighet att anmäla sig ifall omtentamenstillfället sker efter exempelvis två veckor. Ida Asplund säger att det inte varit något enskilt fall hittills, men att problemet måste lösas om situationen uppstår.
– Alla regler måste tillämpas med sunt förnuft och det känns självklart att institutionerna måste ha dessa studenter i åtanke när de bokar salar för omtentor.

SITUATIONEN HAR BLIVIT bättre med tiden, säger Eva Salander, och de flesta ”barnsjukdomar” har försvunnit. Men trots att studenter börjat komma i bättre tid till skrivningarna uppmanar hon fler att göra detsamma.
– Skrivvakterna är ofta i god tid och kan öppna dörrarna så snart de kontrollerat att allt finns på plats. Om fler studenter kommer tidigt minskar risken för köer avsevärt.

ANDERS SAMUELSSON