23 March, 2019

 
  • menskoppen
  • amtel_250x87_NY
  • Så tacklar du
    din talrädsla

    Publicerad 26 februari, 2019

    Känner du ångest inför muntliga redovisningar? Undviker du till och med att gå dit? Du är inte ensam. Studenthälsan ger stöd och råd.

    Varje termin erbjuder Studenthälsan föreläsningar och kurser för studenter som upplever stress, har svårt att sova eller skjuter upp saker (som till exempel pluggandet). ”Lär dig hantera din talrädsla” är en av de återkommande föreläsningarna, som riktar sig till oss som tycker det är obehagligt, eller rent av det värsta som finns, att stå framför kursarna och hålla föredrag.

    Rädslan att tala inför andra bottnar ofta, särskilt för oss studenter, i att vi omgärdas av en prestationskultur. Omgivningen ställer krav på att vi ska prestera och kanske har vi också kravet på oss själva att vi ska vara perfekta.
    I talsammanhang kräver vi av oss själva att ge ett avslappnat intryck samtidigt som det vi säger ska vara jätteintressant. Det är att ställa orimliga förväntningar på oss själva, menar kurator Claus Jochheim, som håller i denna föreläsning.

    För andra grundar sig talrädslan i att en opedagogisk lärare på högstadiet dissat ens redovisningar. Detta kan innebära ett trauma som följer med en till universitetet.  För vissa är orsaken till talängslan att man tycker ens röst låter fel.

    Det finns sätt att råda bot på rädslan, som kan visa sig genom att amygdalan, eller ”reptilhjärnan”, signalerar hot och får oss att stå där svettande, darrande och rodnande framme vid whiteboarden. De där tankarna att man hoppas att ingen märker det, blandat med känslor som ångest och skam, kan faktiskt lindras.

    För det första ska man acceptera att ens kropps reaktioner är naturliga. För det andra ska man förstå att många känner likadant och att det knappast är så att publiken dömer ut en för att framförandet inte är perfekt.

    Sedan gäller det att man steg för steg övar sig i att tala inför andra och förbereder sig inför varje taltillfälle på det sätt som fungerar bäst för en själv

    Viktigt är att börja förbereda sig i god tid och fundera på vad man vill säga. Att ha en struktur på det som ska sägas gör att publiken uppfattar din redovisning som strukturerad.

    Att skriva nerprecis allt man ska säga är väldigt bra, menar Claus Jochheim. Att läsa sitt manus högt är också bra som förberedelse, likaså att öva på att använda sin röst i andra sammanhang, som att sjunga i duschen.

    Avslappningsövningar, som mindfulness eller yoga, är också ett bra sätt att få ner nervositeten framför publiken. Avslappning och rätt andning gör att amygdalan så småningom inser att situationen inte är ett hot. Och det är okej att komma av sig och att säga till publiken att man kommer av sig, hävdar Claus. Att läsa innantill och bara titta upp ibland är faktiskt också helt okej.

    När man är klar ska man berömma sig själv för att man antagit utmaningen att genomföra redovisningen och – inte vara självkritisk. Övning ger färdighet och till slut kommer det kännas bättre och du blir en bra talare på köpet.

    Catharina Bergman

    OM DU KÄNNER TALRÄDSLA:
    • Vänd dig till Studenthälsan, som erbjuder föreläsningar, kurser och individuell handledning.
    • Förbered dig med röst- och avslappningsövningar samt ordentliga anteckningar. Ta stöd av kompisar. Se redovisningen som ett tillfälle att öva. Att undvika att hålla ett muntligt framförande gör att det känns värre nästa gång.
    • Under föredraget: stå stadigt med fötterna en bit isär eller sitt ner om det känns bättre. Tänk på det du ska framföra, acceptera de kroppsliga effekterna och försök ignorera de jobbiga tankar som dyker upp i huvudet.

     

    Genom att kommentera godkänner du Vertex kommentarsregler.

    Vertex kommentarsregler

    Vertex.nu välkomnar läsarna att säga sin mening. Dina åsikter, reaktioner och kunskaper är viktiga för oss och berikar det redaktionella materialet – i din kommentar får du gärna kritisera, argumentera emot och tillföra ny kunskap i ämnet.
    Vi vill att artikelkommentarer ska hålla en hög kvalitet och vill därför att du som skriver tänker på följande:

    – Håll en vänlig och respektfull ton och visa respekt för personer vi skriver om och andra som kommenterar artiklarna.
    – Håll dig till ämnet.
    – Att skriva under med eget namn ger inlägget större tyngd än om du använder pseudonym.
    – Använd ett civiliserat språkbruk.
    – Skriv kort, max 500 tecken för kommentarer.
    – Skriv på svenska eller engelska.

    Kommentarerna får inte innehålla:
    – Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar.
    – Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier.
    – Olovliga våldsskildringar eller pornografi.
    – Uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet.
    – Olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material.
    – Svordomar eller obscena ord.
    – Kommersiella budskap eller reklam.

    Kommentarsfunktionen övervakas i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det innebär att redaktionen läser och vid behov tar bort inlägg som bryter mot reglerna. Observera också den som skriver en kommentar som strider mot lag kan komma att hållas personligen ansvarig.

    Din kommentar kan publiceras på annat sätt än via funktonen för artikelkommentarer, t.ex. i papperstidningen Vertex eller i samband med annan artikel på vertex.nu.

     
  • Mest läst senaste månaden

  • Frilansarfejsen

  • Vädret på campus

  • Tipsa redaktionen!

  • Senaste kommentarer

  • Klotterplanket

  • Tinahs seriestrippar

  • Länkar när du söker svar

  • RSS RSS från vk.se