Umeåforskaren Birgitta Evengård undersöker klimatförändringarna från ett infektionsperspektiv. Nu tilldelas hon det arktiska forskningspriset Jack Hildes-medaljen.

Jack Hildes-medaljen delas ut vart tredje år och är ett internationellt pris för personer som i sin yrkesgärning bidragit med framstående insatser inom medicin och hälsa i det arktiska området.
– Det var en överraskning, väldigt hedrande och roligt, både för mig och för Umeå universitet, säger Birgitta Evengård om att få utmärkelsen.

Birgitta Evengård kom till Umeå 2007, efter 30 år vid Karolinska institutet. Hon ville prova på något nytt, så när professuren i infektionssjukdomar utlystes i Umeå, skickade hon in en ansökan – och fick professuren.

När det blev dags att fördela forskningsmiljonerna valde Birgitta Evengård att utgå ifrån befolkningens intresse – vad tyckte de att det behövdes forska mer om? Hennes val föll då på klimatförändringarna.
– Universitetsledningen var förvånad, men jag hade deras stöd, berättar Birgitta Evengård.

Att undersöka klimatförändringar utifrån ett infektionssperspektiv har i Birgitta Evengårds fall handlat om att ta reda hur klimatförändringar påverkar hälsan.
– För en god hälsa hos människan behövs friska ekosystem. När ekologin förändras, till exempel genom att växter och djur försvinner från en plats, då påverkar det också oss människor, säger Birgitta Evengård.

Traditionellt sett har klimatförändringsforskning i hög grad handlat om vad som händer i naturen, i jorden och i isen. Men, fortsätter Birgitta Evengård, att permafrosten tinar påverkar oss också hälsomässigt: när isarna smälter frigörs smittämnen som legat nedfrysta i kadaver, och när det blir varmare längre norrut ökar förekomsten av smittspridande fästingar. Det handlar också om psykologi:
– Som klimatångest hos unga, som frågar sig om de vågar skaffa barn.

Att klimatförändringarna påverkar alla nivåer ökar kraven på att samarbeta över såväl professions- som fakultetsgränser, menar Birgitta Evengård.

Det är å andra sidan inte helt lätt, eftersom universitetssystemet inte är byggt så, säger hon. Att tillägna sig ett gemensamt språk ihop med andra yrkesgrupper kan vara svårt till en början. Det har hon själv erfarenhet av, efter att ha kommit som  medicinare till en grupp med ekologer och naturvetare.

Till studenter som är sugna på att använda sig av sina kunskaper från grundutbildningen inom ett helt annat område, ger Birgitta Evengård rådet att hålla fast vid den egna metodiken och spetskompetensen – men samtidigt vara öppen för andras synsätt. Sitter man bara och pratar med sina egna kollegor blir diskussionerna lätt väldigt slutna.

Hon nämner som exempel hur en civilingenjör inriktad på vattenfrågor deltog i en utbildningsdag med doktorander från hälso- och sjukvården, vilket väckte nya tankar hos båda parter. De kunskapsutbytena, fortsätter hon, är extra viktiga när det handlar om klimatförändringarna.
– Ska man lösa komplexa samhällsproblem måste man ha en multidisciplinär och tvärvetenskaplig approach.

Att Umeå universitet lyckats väl med det arbetet, tackar hon de tre senaste rektorerna för.
– De har verkligen stöttat det här initiativet. Umeå är ledande i Sverige på klimatförändringarnas effekter på hälsan, och det är tack vare att samtliga fakulteter har arbetat tillsammans.

Sofie Gisslén