– När man mår dåligt på grund av det externa – av krav på framgång, utseende och pengar – så måste man se inåt. Det säger ekonomistudenten Niklas Johansson som varit deprimerad av och till under de senaste fem åren, men nu mår betydligt bättre.

Psykisk ohälsa har blivit ett allt större samhällsproblem – inte bara bland den vuxna befolkningen. Numera kryper den ner ordentligt i åldrarna. Psykisk ohälsa beror delvis på ett allt tuffare, stressigare och mer prestationsinriktat samhälle med ökande sociala problem. Ångestsyndrom och depression hör till de vanligaste diagnoserna.

Jag träffar Niklas Johansson på universitetet en fredagseftermiddag i slutet av februari, även om plusgrader, regn och halvt blottade gräsmattor får det att kännas som april. Jag tänker mig nog att Niklas ska vara lite tillbakadragen, men han är glad och utåtriktad och har ett livligt kroppsspråk. Han har på grund av återkommande depressioner bitvis mått mycket dåligt. Han är fortfarande inte helt återställd, men sedan drygt ett år tillbaka får han inte längre de djupa depressionerna.

För ungefär fem år sedan kom den första allvarliga depressionen. Förutom att tackla allt som hör livet till som relationer, fritidsintressen och studier så skulle han då också brottas mentalt mot tabun i samhället och skammen som många som har psykisk ohälsa bär på. När Niklas var som mest deprimerad hade han ingen lust till någonting, han ville bara vara ifred och sova. En sak som att äta blev jobbigt och därför åt han inte så mycket.

Att psykisk ohälsa påverkar studierna menar Niklas är självklart. Finns inte orken att träffa kompisar eller göra sådant på fritiden som man vanligtvis skulle tycka om, så finns knappast orken att sitta och läsa in litteratur heller. Nu har han lyckats bra ändå, men han menar att det är tufft att som student vara tvungen att prestera utan att vara på topp psykiskt.

Den farmakologiska vägen har han valt bort och han har istället satsat hårt på att jobba med sig själv. Han menar att om man mår dåligt på grund av samhällets alla krav så kan mediciner ta bort symptomen, men problemen finns ändå kvar.

Eftersom han upplevde att han hade stora problem med självkänslan började han rikta fokus inåt. Han har dels tagit hjälp av samtal med en kurator vid psykiatrin, men också jobbat med sin egen personliga utveckling för att inom sig hitta en trygg grund att stå på, att acceptera och tycka om sig själv och att tänka positivt.

I samhället är pressen, som Niklas ser det, på människor stor och fokus ligger ofta på världsliga ting som framgång i livet, pengar och ett vackert utseende. Och det är den samhällsutvecklingen som han menar bär ansvaret för en stor del av den växande psykiska ohälsan. Massmedia och sociala medier visar upp framgångssagor som låter förstå att de som inte håller måttet inte räknas. De ökade prestationskraven och grupptrycket att nå framgång skapar en flyktig bild av vad lycka handlar om.
– Allt handlar om ytan, och de människor som inte har dessa egenskaper förlorar, sammanfattar Niklas.

Många studenter som lider av psykisk ohälsa, allt från depression, ångest eller social fobi till schizofreni eller manodepressivitet lider därför ofta inte bara av sina problem utan också av skammen, då pressen att vara perfekt i dag är stor. Niklas förstår att det kan kännas jobbigt att be om hjälp, men menar att det är viktigt att göra det för att ens tillvaro ska bli bättre. Han tipsar om att man kan tänka sig tillbaka till den tid som var innan man började må dåligt, då man kände en helt annan glädje. Något som visar att inget är hopplöst. Han såg många som gick runt och mådde dåligt långa perioder utan att bli bättre och det var när han till slut blev trött på att själv må dåligt som han bestämde sig för att försöka göra något åt det, dels genom att skaffa en samtalskontakt och dels genom att jobba med självutveckling.

Han ser en viss risk med att berätta om sina psykiska problem för andra studenter eftersom han riskerar att bli sedd som en individ med en diagnos istället för en individ, men han säger samtidigt att det är viktigt att våga prata om psykisk ohälsa för att bryta tabun och fördomar och också för att tvätta bort skammen kring psykisk ohälsa. Niklas var tyst om sina problem länge, men rädslan för att inte komma ur sitt tillstånd och viljan att gör något som hjälper både honom och andra blev starkare.
– Hellre förändring än att vara kvar, slår han fast.

Av de nästan 1200 patientkontakter som Studenthälsan i Umeå hade under förra året handlade 18 procent om psykisk hälsa. Andra vanliga kontaktorsaker var fysisk hälsa, provtagning för klamydia, provtagning för HIV, studieproblematik och stress. Helena Lindvall, verksamhetschef, berättar att Studenthälsan inte arbetar behandlande, men att de kan erbjuda studenter med psykisk ohälsa på grund av mer tillfälliga problem samtalsstöd ett visst antal gånger. Om behov finns lotsar de studenterna vidare till rätt hjälp.

Psykologmottagningen vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, erbjuder psykoterapeutiska samtal. Det är studenter som läser sista terminerna på psykologprogrammet som håller i samtalen, under handledning av legitimerade psykoterapeuter. För studenter upp till 24 år kostar varje samtal 40 kronor.

Annelie Markgren
Foto: Sofia Sundström