– Dopingen har blivit ett stort samhällsproblem, säger Lars Lilja, vice ordförande i dopingkommissionen, som i måndags föreläste om kosttillskott för idrottshögskolans elitidrottsstudenter.

 Aldrig har matvarubutikernas livsmedelssortiment varit så brett, och möjligheterna till en varierad kost så stora. Ändå har försäljningen av kosttillskott i Sverige ökat med 20,5 procent de senaste fem åren, och därtill antalet dopingfall orsakade av dessa.

Enligt en granskning av 43 ergogena kosttillskott såsom kreatin och PWO:s utförd av livsmedelsverket år 2011 är risken för dopingklassade substanser i denna kategori mycket hög. Av de undersökta preparaten var 41 felmärkta och 30 av dem innehöll hälsofarliga växtextrakt. Men oavsett om företaget bakom kosttillskotten redovisat innehållet korrekt eller inte, är det du som personligen bär ansvaret för vad som kommer in i din kropp, berättar Lars Lilja, vice ordförande i dopingkommisionen, under sin föreläsning på IKSU.
– Är du elitidrottare har du en undersökningsplikt som sträcker sig längre än läsning av innehållsförteckningen. Du har ett strikt personligt ansvar att känna till och följa dopingreglerna, vilket innebär att om du testas positivt för doping så är du skyldig till det.

Det är inom elitidrotten som dopingen får störst konsekvenser, eftersom hela poängen med idrott går förlorad när personer fuskar, förklarar Lars Lilja. Men även om fall där elitidrottare testats positivt får störst medial uppmärksamhet, kommer majoriteten av positiva dopingtester från vanliga motionärer. Anledningar till detta kan vara dagens skeva kroppsideal, där jakten på snabba resultat sker med en oaktsamhet, menar Lars Lilja.
– Konsekvenserna blir ökat fusk, sämre förtroende för idrottsföreningar och att människor utsätter sina kroppar för fara.

Michel Tornéus och Zlatan Ibrahimovic är två framgångsrika svenska idrottare som uppger att de inte använder kosttillskott. Det finns heller ingen vetenskap som säger att friska idrottare behöver det, än mindre motionärer som bara tränar några gånger i veckan.

Lars Lilja förklarar att är det väldigt lätt att kosttillskotten resulterar i negativa effekter istället för positiva, eftersom de är mycket enkla att överdosera. Konsekvenserna av detta kan vara allvarliga, men trots det är det få konsumenter som känner till dem. Ett för stort intag av protein, som är det mest populära kosttillskottet bland idrottare, kan leda till bland annat njurskador, uttorkning och kalciumutsöndring.
– För de allra flesta av oss är proteinpulver dessutom bara slöseri med pengar, eftersom vi i Sverige generellt äter en mycket proteinrik kost och risken för brister av det näringsämnet därför är mycket liten.

PWO:s, kreatin och proteinpulver ses av många som genvägar till en stark och vältränad kropp, men kan snarare leda till idrottskarriärens slut, menar Lars Lilja. Även om du dopar dig omedvetet genom kosttillskott, kan du bli avstängd i flera år. Istället förespråkar han en kosthållning som är betydligt enklare, billigare och som inte kräver någon större innehållsanalys.
– Den klassiska tallriksmodellen är bra. Följer man den får man i sig de näringsämnen man behöver genom vanliga livsmedel och håller intaget på en hälsosam nivå.

Vendela Wikström