Valfuskdebatt, Coronakonkurs och kårstatus-ansökningar. Det har varit ett intensivt år i kårens tjänst för ordförandena i Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår.
Vertex har kollat läget inför slutspurten.

Sedan 1 juli 2012 har Fanny Eriksson haft ordförandeposten i Umeå studentkår och Helena Dahlberg i Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK). Båda kårerna har ansökt om och beviljats kårstatus, ntk firar 15 år i maj och Umeå studentkår har synts flitigt i medierna i frågor som rört allt från Scharinska och Kårhuset till den kritiserade valsäkerheten i samband med årets kårval. Snart ska ordförandena lämna över till sina efterträdare.
Vertex bad Fanny Eriksson och Helena Dahlberg att sammanfatta kåråret.
Hur har året varit?
FANNY: – Det har varit överraskande mycket studiesocialt arbete under året, med Scharinska, Corona och Kårhuset som tagit mycket tid. Det har varit kul och utvecklande och vi har fått mycket gjort som syns utåt.
HELENA: – Det har varit lärorikt och spännande. Det har varit så mycket som hänt i år som inte hör till vanligheterna. Ansökan om kårstatus, avtal som ska förnyas och så fyller vi 15 i år.
Vad har varit svårast?
FANNY: –
 Ibland har man känt sig ute på djupt vatten när man förväntas vara insatt i frågor man tidigare inte kunde. Det blev tydligt när vi jobbade med Kårhuset. Helt plötsligt skulle man kunna svara på frågor om nattliv och klubbar, vilket var ganska jobbigt, men vi har hjälpt varandra på ett bra sätt i korridoren.
HELENA: – Att gå hem och att inse att man inte hinner göra allt på en dag. Det har blivit bättre, men ändå inte ovanligt med en till två timmars övertid.
Vad är du mest nöjd med?
FANNY: – Kårhuset. Det blev ett tråkigt efterspel med Coronas konkurs, men jag är otroligt nöjd med att vi inrättade ett kårhus redan i år.
HELENA: – Vi har fått mycket och bra gensvar från studenter i våra undersökningar. Till exempel har vi undersökt vad studenterna kände till om sina rättigheter och vad de tycker om de nya tentamensreglerna.
Har du hunnit med allt du ville?
FANNY: – Inte riktigt. Jag önskar jag hade kunnat arbeta mer med den stora omorganisationen av kåren som vi talade om i början av höstterminen. Men det har hänt så mycket att omprioriteringar fick göras allt eftersom.
HELENA: – Alla viktiga saker har hunnits med, som att revidera en mängd dokument, förnya avtal och ansöka om kårstatus.
Har du lärt dig något om dig själv under året?
FANNY: – Det har blivit tydligare att ensam inte är stark och att det hjälper att ta vara på andras kompetens, både i kårstyrelsen och i kansliet. Sedan att man inte har alla svar själv och att man ska våga ta hjälp.
HELENA: – Att allt inte måste vara helt perfekt hela tiden och att det är okej att släppa iväg ett dokument som andra tycker är bra. Det har inte funnits tid att finjustera en hel dag utan man får lita på att det är bra. Jag hade nog mer kontrollbehov och var mer av en perfektionist innan det här året. Jag ska läsa en masterutbildning till höst och den här erfarenheten kan nog underlätta det framtida rapportskrivandet (skratt).

 TEXT OCH FOTO: ANDERS SAMUELSSON