– Man hade chansen att genomföra stora förändringar för läraryrket, men det blev inte så mycket av det.
Det säger Umepedagogernas ordförande Camilla Nilsson om det omtalade läraravtalet.

10 000 mer i månaden. Så lät det när lärarfacken innan förhandlingarna presenterade sina krav för det nya läraravtalet. Det omtalade avtalet slutade med ett fyraårigt avtal. Under 2012 kommer lärare få en löneökning på 4,2 procent, vilket motsvarar 1.100 kronor mer i månaden för landets lärare (beräknat på genomsnittslönen 27.000 kronor). Under 2013 får lärarna minst samma höjning som den internationellt konkurrensutsatta industrin. 2014 och 2015 är så kallade sifferlösa år, där det inte finns några givna garantier. Camilla Nilsson, ordförande för UmPe, lärarstudenternas studentförening i Umeå, säger att hon inte är helt nöjd med avtalet.
– 4,2 procent är bättre än genomsnittet, men långt från vad vi ville. Men det jag reagerade mest på var att facken sa att de var nöjda med avtalet. Det var respektlöst. Jag vet ingen lärare, på någon skola, som kände sig nöjd.

CAMILLA NILSSON SÄGER de två sista, sifferlösa åren är problematiska då det teoretiskt sett kan bli noll procent, vilket skulle göra den genomsnittsliga höjningen sämre än genomsnittet. Hon säger även att det saknades en viktig del i avtalet då det inte innebar någon reglering av arbetstider och arbetsbelastning. Hon menar att chansen fanns att ta tag i problematiken med att lärare får allt fler administrativa uppgifter och allt mindre tid för undervisning.
– Att det, i en tid när det är lärarbrist, inte blir ett bättre avtal än så här gör att det känns som att man inte värdesätter lärare särskilt högt.

 Vad säger studenter om avtalet?

– Man pratar inte så mycket om det, men jag har märkt att det finns en slags hopplöshet inför yrket. Ingen tyckte det var oväntat utan det är mer ”Jaha, det blev sämre”. När jag gjorde praktik kände jag aldrig att någon blev arg på situationen, utan det var mer apati. Den synen på yrket spiller ned på oss studenter.

Kan det här påverka lärarutbildningen?

– Absolut. Antalet sökande kan minska. Vi fyller inte ens alla utbildningsplatser idag och det är jätteviktigt att få fler sökande för att skapa konkurrens. Läraryrket hade redan innan avtalet låg status i samhället och ses fortfarande ofta som ett ”kall” där man kan gå med på vad som helst.

Vad händer nu?

– Vi från studenthåll måste fortsätta jobba för att höja läraryrkets status och fortsätta utveckla utbildningen. Vi måste också sätta press på kommunerna och få dem att visa att de faktiskt värdesätter sina lärare.

TEXT OCH FOTO: ANDERS SAMUELSSON