De flesta har sett den, men få reflekterat över den. En rundtur i jakt på konsten på campus blir som att plötsligt upptäcka vad som egentligen hänger på väggar och tak.

När man tillbringar dag ut och dag in i och utanför universitetets lokaler är det ibland svårt att se den offentliga konsten på campus. Den är en del av vardagen för tusentals studenter och anställda, fastän den säkert går många obemärkt förbi. Men den finns där; stor och liten, påträngande och lågmäld och den kommer i (nästan) alla former. Ja, den finns överallt för dem som väljer att se den.

FRÅN ERNST NORDINS ”Norra skenet”, statyn mellan dammen och Lärarhuset, universitetets kanske mest kända konstverk, till Sune Jonssons fotografier i Humanisthuset och Albin Karlssons ”Mirror Digital Clock” som hänger i taket på universitetsbiblioteket:alla finns de där för studenter och allmänheten att beskåda.

OCH DET ÄR BARA TRE AV  sammanlagt cirka 1 200 verk som finns i form av teckningar, tavlor, skulpturer och konsthantverk. Och hör och häpna: de har inte bekostats av Umeå universitet. Förutom ett fåtal gåvor och donationer är det i huvudsak svenska staten som bekostar konsten, där Statens konstråd fungerar som distributör. Det enda som universitetet betalar för är transporten av konsten.

BRITA TÄLJEDAL ÄR  intendent och konsthandläggare på Bildmuseet. I hennes uppdrag ingår att fungera som en länk mellan Statens konstråd och Umeå universitet.
– Det är ett helt fantastiskt system. Statens konstråd köper in och placerar konst hos oss och andra statliga myndigheter. Mitt uppdrag är att sköta om konsten och inventera en gång per år. Det är ett jättejobb, så det gäller för mig och andra att hålla koll.

BRITA TÄLJEDAL FÅR INTE diskutera värdet på konstverk då risken för stöld och skadegörelse ökar. Men att det rör sig om ett sammanlagt värde på miljontals kronor står klart när Vertex tittar på inventeringslistan från 2011.
– I stort sett inget har försvunnit, peppar peppar, men däremot har det hänt att personer och institutioner flyttar och då kan konst hamna på fel ställe. Det har hänt att jag får ett telefonsamtal från någon som hittat en tavla i ett förråd, och sedan visar det sig att den flyttats utan att vi fått veta det.

MEN HUR GÅR DET TILL, rent praktiskt när konst hamnar på campus? Brita Täljedal förklarar att när Umeå universitet bygger nytt, renoverar eller bygger ut skickas en ansökan till Statens konstråd. Därefter beslutas det från deras sida om det ska satsas  på de aktuella lokalerna och i så fall tilldelas en projektledare. Processen sker i samverkan med ansvarig institution.
– Senast var det Fysikhuset som byggde om. Institutionen önskade ny konst och fick närmare 40 verk. Fysikhusets tidigare konst, som hade hunnit bli ganska sliten, skickades tillbaka till Stockholm. Det går inte att önska en viss typ av konst. Statens konstråd ger ett förslag och sedan får institutionen tacka ja eller nej.

ATT KONST FINNS ÖVERALLT på universitetet är en sanning med modifikation. På kontor samt i mindre undervisningssalar finns ingen statligt tilldelad konst. Den ska istället finnas där det passerar mycket folk, såsom korridorer, personalrum, större samlingsrum samt i vissa chefers kontor där det hålls större möten. När Humanisthuset ska renoveras 2013 kommer det finnas möjlighet att byta ut delar av den befintliga konsten. Däremot får den inte ställas ut hur som helst.
– Statens konstråd vill placera verken, och det är inte tillåtet för personal att flytta om dem i efterhand.

DET FINNS EN DEL TIDIGA donationer från 60- och 70-talet, men Brita Täljedal säger att det kan vara problematiskt med donationer då det ofta finns krav från donatorn var verken ska hänga – något som universitetet inte kan garantera.
Trots att Umeå universitet har Konsthögskolan finns ingen konst gjord av studenter. Något som inte heller har efterfrågats från studenthåll, enligt Brita Täljedal – Statens konstråd handlar endast av yrkesverksamma konstnärer. Rådet är den största uppköparen av konst i landet och konstnärerna får skäligt betalt samtidigt som många kan ta del av den. På så sätt är det ett system som är många till godo.

KANSKE ÄR DET SÅ att man som student tar konsten för given under de långa dagarna i skolbänken. Brita Täljedal förklarar att det är sällsynt med studentreaktioner på konsten, men att den i de flesta fall ändå är positiv.
– Jag tror däremot att många skulle sakna den ifall den togs bort. Då skulle det nog kännas tomt.

FÖR NÄRVARANDE ARBETAR Brita, tillsammans med Informationsenheten, enheten för konstvetenskap samt Statens konstråd och LokalförsörjningsEnheten med en guidebok över ett 40-tal verk belägna på campus. Målet är att denna ska stå klar lagom till kulturhuvudstadsårets början och kommer även innefatta en ljudpresentation som används via mobiltelefonen.
– Under 2014 ska vi försöka ordna gratis konstturer på campus. Det har varit efterfrågat men är svårt att hinna med i dagsläget.

TEXT OCH FOTO: ANDERS SAMUELSSON

anders samuelsson