Den sista lagliga graffitiväggen i Umeå kan komma att rivas. Kommunen vill inte längre stå för skötseln. –Det är vi som vill måla lagligt som drabbas, säger umeåstudenten Kim Granberg.

I tolv år har de gamla betongväggarna på regementsområdet i Umeå varit tillgängliga för graffitimålare. Kommunens tanke med en laglig plats var att främja graffiti som konstform och samtidigt minska klottret på fastigheter i centrala Umeå. Nu ser UmeBRÅ, Brottsförebyggande rådet i Umeå, ingen anledning till att fortsätta ansvara för området. Följden blir att väggarna kan komma att rivas. Kommunstyrelsen ska ta ett beslut någon gång i november.

Kerstin Rörsch, processledare på UmeBRÅ,  förklarar att man inte sett någon förbättring i brottsstatistiken, och att städningen på området inte sköts. Det finns också en misstanke att väggarna ger utrymme för övning och teknikutveckling som kan resultera i klotter i centrum.
– Det måste finnas någon som tar ansvar för området om det ska kunna vara kvar. Eftersom att det inte anses vara brottsförebyggande att hålla området vid liv så ligger det inte längre på vårt bord, säger hon.

Kim Granberg, 22, från Piteå läser andra året på Arkitekturprogrammet här i Umeå. Han har målat graffiti i tio år och tycker att det vore ett misstag att riva väggarna.
– Visst har det inte skötts bra av graffitimålarna, men det är många av oss som är redo att kämpa för den. Jag känner själv till minst ett trettiotal målare som vill behålla väggen då de vill fortsätta måla lagligt på större ytor, berättar han.

Kim Granberg förklarar att många bara målar på den lagliga väggen och hemma på canvasdukar. Andra klottrar olagligt, och de gör det oavsett om väggen finns eller inte. Han tror att brotten inte kommer minska efter väggarnas eventuella avveckling, snarare öka som motreaktion.
– Det är vi som vill måla lagligt som drabbas ifall de rivs, fortsätter han.

I dagsläget finns det ingen graffitiförening i Umeå. Då man började arbeta för minskat klotter fanns föreningen Umegraff som bestod av ett tiotal engagerade graffitimålare. Dessa flyttade och ingen tog över efter dem.
– Bildar graffitimålarna en ny förening som vill ta på sig ett ansvar för väggarna ser jag inga problem i att behålla dem. Det vi på UmeBRÅ och Umeå Kultur saknat är någon att föra dialog med, berättar Kerstin Rörsch.

Kim Granberg menar att kommunen sökt på fel ställen. Det är hos studenterna man hittar de engagerade konstnärerna som vill ha och är redo att jobba för en laglig graffitikultur.
– Andra aktörer kanske målar olagligt och vill vara anonyma, och därför inte bidragit till dialogen med kommunen, säger han.

Text och foto:
Cecilia Sandqvist