Rädda jorden eller spara pengar? Oavsett drivkraft fortsätter trenden att hyra, låna, byta, ge bort och köpa begagnat att växa sig starkare.

Att dela med sig är i sig inget nytt, tvärtom: människor har i alla tider bytt sinsemellan eller helt gratis utfört tjänster eller skänkt bort varor. Studenten som scannar in kurslitteratur och låter andra läsa, grannen som lånar ut sin dyra slagborr, coach-surfaren, blodgivaren och organdonatorn – exempellistan kan göras lång.

Laura Vidje föreläste på Ålidhemsbiblioteket.

För miljöns skull är det framförallt prylarna som vi skulle kunna dela ännu mer. I ett genomsnittligt svenskt hushåll används nämligen upp till 80 procent av sakerna endast en gång i månaden.
  – Genom att dela på saker använder vi jordens resurser mer effektivt och minskar vårt klimatavtryck, berättar Laura Vidje, konsult inom miljö- och hållbarhetsfrågor, som tillsammans med representanter från Umeå kommun i förra veckan höll ett föredrag om framtidens delningstjänster i Umeå, med särskilt fokus på stadsdelen Ålidhem.

Projektet  heter ”Den koldioxidsnåla platsen” och ett delområde handlar om att främja delningstjänster. Där har Ålidhem identifierats som ett intressant område att titta närmare på vad gäller framväxten av delningstjänster, bland annat eftersom man tidigare arbetat med projektet ”Hållbara Ålidhem” som hade stort fokus på energieffektivisering. 

Enligt Laura Vidje har den tekniska utvecklingen haft stor påverkan på hur vi delar med oss med andra. Numera utgörs “andra” nämligen inte bara av den närmaste familjen, grannarna eller kollegorna. Delandet som tidigare slutade någonstans i utkanten av vår bekantskapskrets, begränsas inte längre av om vi känner varandra eller inte.

På samma sätt har gränsen mellan producent och konsument allt mer suddats ut. Laura Vidje pratar om “prosumers” – konsumenter som blivit producenter – och ger några lokala exempel: stadsodlingen vid Broparken, Björkstadens miljöbilspool och Hello Nature, en delningstjänst för friluftskläder. Inom samma kategori faller även bostadsuthyrningstjänster som Airbnb, där användaren är leverantör och kund på samma gång.

Kvinnor och unga människor är i regel lite bättre än den övriga populationen vad gäller att dela, menar Laura Vidje. Om skillnaden beror på ett större miljöintresse, eller att gruppen i lägre utsträckning ser ägandet av prylar som något eftersträvansvärt, låter hon vara osagt.

Näst på tur i Den koldioxidsnåla platsen står en verkstad om delningstjänster den 30 oktober i Sliperiet på Konstnärligt campus.
– Målet med den är att samla aktörer från olika sektorer: fastighetsägare, kommunala bolag och ideella verksamheter, och tillsammans utbyta idéer och erfarenheter kring det här med att dela, säger Philip Näslund, miljösamordnare på Umeå kommun.

Sofie Gisslén