Mellanmål, solsken och storkok. Det är några av de råd som dietiststudenterna Emma Fransson och Robin Georgas ger till studenter som vill veta mer om kost och matekonomi.

Som en del i utbildningen har dietiststudenterna Emma Fransson och Robin Georgas i uppgift att under tre tillfällen ge intresserade studenter gratis kost- och hälsoinformation. Den medverkande studenten får inledningsvis, utifrån en enkät, välja de  områden som han eller hon vill veta mer om.
– Den information man hittar i böcker eller på nätet angående kost är ofta ganska allmänna, menar Robin. Därför är samtalen individanpassade. Om någon till exempel vill veta mer om kost i samband med träning skräddarsyr man samtalen utifrån det.

VERTEX BER EMMA OCH ROBIN om några tips på hur man bör tänka vad gäller mat och hur gemene student kan minska sina matkostnader. Emma säger att hon upplever att studenter på grund av tidsbrist hoppar över frukosten samt att mellanmål lätt glöms bort – något som kan leda till trötthet under långa föreläsningar, helt enkelt därför att energinivåerna är för låga.
– Man har ofta ingen rutin på mellanmål från högstadiet och gymnasiet, säger Emma. Äter man en chokladbit går blodsockret snabbt upp, men också snabbt ner. Ett äpple innehåller kanske inte mer energi, men långsammare energi och räcker längre. Man äter inte mellanmål för att bli mätt, utan för att bli mindre hungrig.

MAN BÖR SE SITT MATINTAG som en större helhet, menar Emma, och inte bli nitisk över varje enskild måltid.
– Man måste fråga sig hur man mår och känna efter. Kostcirkeln är bra att titta på. Man bör äta något ur varje grupp varje dag. Och plockar man bort något ur sin kost är det viktigt att ersätta det med något likvärdigt.
Vidare säger Emma att det på våra breddgrader är viktigt att se till att man får i sig D-vitaminer, som finns i bland annat fet fisk och berikade mejeriprodukter.  Detta för att vi inte exponeras kontinuerligt för solen och alltså inte kan tillverka tillräckligt med D-vitamin själva utan behöver tillföra det via kosten.
– Under somrarna bör man vara ute i solen mycket och exponera mycket hud, med solskydd naturligtvis. Då bygger man upp ett lager av D-vitamin.

STUDENTER VILL OFTA VETA MER om matekonomi, säger Emma och Robin. Det vill säga hur man får studiemedlet att räcka lite längre, och ändå får i sig det som behövs i näringsväg.
– Jag brukar tipsa studenter om att ta med lunchlåda, säger Robin. Det kan kännas bökigt ibland, men att köpa mat på campus varje dag i en månad kostar ungefär 1 000 kronor.
Robin förklarar att det kan vara en god idé att planera sina inköp veckovis och handla utifrån en budget. Han tror att få studenter vet exakt hur mycket de spenderar på mat, men att sparade kvitton kan visa hur mycket det rör sig om.
– Jag brukar tipsa om att ta ut månadens matpengar i fysiska pengar, säger Emma. Då blir man mer medveten om vad saker kostar än om man bara drar ett plastkort.

BÄST FÖRE-DATUM ÄR YTTERLIGARE en faktor som kan spara studenten pengar. Robin säger att många tittar på datumet och slänger maten om det är passerat. Bäst-före-datum säger inte hur länge ett livsmedel är säkert att äta, utan hur länge det förväntas behålla sin kvalitet, såsom färg, form men givetvis även smak.

– Istället för att slänga bör man lita till sina sinnen, menar Robin. Lukta, känn, smaka och se om det verkar okej. Om det finns matvaror som håller på att gå ut är det bättre att direkt tillaga dem och frysa in. Då håller det sig. Medelpersonen slänger 50–60 kilo mat per år och det motsvarar en hel del pengar.

TEXT OCH FOTO: ANDERS SAMUELSSON

Fotnot: Såväl dietiststudenter som eventuella medverkande lärare har tystnadsplikt och vad som sägs stannar i rummet.