Spöket i köket kan beskrivas som ett folkfusion-storband med schottisar, hångelballader och umpa-bumpa på repertoaren. På torsdag spelar tiomannabandet på Kultur på campus.

I helgen spelar Spöket i köket på Umefolk och det är i samarbete med folkmusikfestivalen gratisspelningen görs i Ljusgården i Lärarhuset torsdag den 22 februari kl. 12.10–12.50.

Nisse Blomster, som spelar gitarr, banjo, mandolin, stomp och sjunger i bandet berättar varifrån det minst sagt unika bandnamnet kommer ifrån.
– Spelar man musik och lirar med vänner på festivaler, och på spelmansstämma om det är folkmusik, så är man väl bekant med att alla jam låter som bäst i kök. Det är inte bara ett rostigt, gott sound, det är mer än så: Alla spelar helt enkelt bättre i kök. Kontakten mellan dem som spelar, feelingen som bara där och då, är magisk, spöklik. Det är förstås inte svaret på hur vi kom på det, utan snarare vad det betyder. Att vi från början kom på det kan vi bara skylla våra sjuka hjärnor för, hävdar Nisse.
Bandet framför låtar på fyra språk och ett tjugotal instrument ingår i bandets omfångsrika ljudbild.
Ni medlemmar kommer ju från olika länder. Var har ni er bas?
– Jo, så är det ju. Vi har vår hemmaplan i Göteborg, och för närvarande bor åtta personer av oss här, och två i Köpenhamn. Repar gör vi sällan för rutinens skull, utan mer om det är långt mellan varje gig, eller inför större projekt, berättar Nisse.
Har ni spelat i Umeå förr?
– Nej, faktiskt inte! Vissa medlemmar har gigat i Umeå med andra band och konstellationer tidigare förstås, men för Spöket ät det premiär. Och det blir en sjujävla premiär: dubbla konserter och dessutom har vi med en låt i allspelet, en spontan orkester på kanske 300-400 personer. Dream come true.

Allspelet inviger Umefolk på fredagkvällen. Medverkar gör bland annat 200 barn och ungdomar från olika musikskolor. Hur det står till med den musikaliska – och akademiska – utbildningen bland medlemmarna i Spöket i köket kan Nisse också svara på.
– Faktiskt är vi hyggligt välutbildade, men på lite olika sätt. Somliga har gått diverse folkhögskolor med musikprofil, merparten av oss är utbildade på musikhögskola i Sverige och Danmark, men på olika linjer. Vi har både klassisk musik, folk/världsmusik och improvisations/jazz-utbildningar bakom oss, en är grafisk designer, en pluggar till lokförare, en är yrkeschaffis och kör buss och lastbil, en är utbildad lingvist i Belgien med mera. Men de flesta av oss identifierar oss nog knappast som akademiker, även om många av oss i ordets rätta bemärkelse är det. Som musiker är man i mycket högre grad hantverkare, säger Nisse Blomster.

Catharina Bergman