Knappt 400 personer vid Umeå universitet kan titulera sig professor, vilket är den akademiska världens mest mytomspunna titel. Men hur man når dit är nog inte glasklart för alla. Vertex reder ut begreppen.

När man som ny student kliver in i klassrummet för att påbörja sin första kurs på högskolenivå är professorstiteln kanske inget man tänker på. Men så sakteliga kan suget efter att fördjupa sig i ett ämne växa sig större och en akademisk karriär känns plötsligt inte lika avlägsen.

FÖRSTA STEGET IN i den akademiska världen är att erhålla en forskarexamen. För att komma in på en forskarutbildning måste man ha genomgått grundutbildning (kandidat – och magisterutbildning) inom det ämne som man vill bli forskare inom. Därefter är man behörig att söka en forskarutbildning, vilken vanligtvis är fyra år och består av hälften kurser och hälften ett eget forskningsprojekt. Under utbildningstiden kallas man för doktorand. Utbildningen avslutas med att man offentligt försvarar sin avhandling vid ett offentligt och öppet seminarium som kallas för disputation. Klarar man granskningen och utfrågningen får man en doktorstitel.

NÄSTA TITEL ATT STRÄVA mot är docent, vilket i Sverige motsvarar ungefär fyra års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen. För att antas som docent krävs doktorsexamen och ytterligare forskningsmeriter. De vetenskapliga kraven för att antas som docent är bland annat en vetenskaplig produktion som omfattar minst två doktorsavhandlingar av god kvalitet, den sökande ska ha bidragit till det internationella vetenskapssamhället, merparten av den vetenskapliga produktionen ska vara publicerad i tid skrifter och/eller böcker med utomnordisk räckvidd. Beslut om antagning som docent fattas av dekanen efter beredning av anställningskommittén för professorer och docenter.

ATT VARA DOCENT är inte en anställning i sig utan en vetenskaplig kompetensmarkering. Om en docent är anställd vid lärosäte är anställningsformen vanligen universitetslektor. Däremot krävs det att man erhållit docenttiteln eller motsvarande innan man kan ansöka om en befordran till professor. Man har vanligtvis varit docent inom ett ämne i fyra år innan man kan bli professor. Kravet för att befordras till professor är att den sökande då uppvisat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Med vetenskaplig skicklighet menas självständiga forskningsinsatser, förmåga att planera och leda forskning samt förmåga att kommunicera forskning med det omgivande samhället. En tillsvidareanställd universitetslektor kan, beroende på behov och förutsättningar prövas för befordran till professor. Det är rektor som avgör möjlighet till prövning i varje enskilt fall och det är även rektor som tar det slutgiltiga beslutet om befordran ska godkännas eller ej.

PÅ EN ANSTÄLLD PROFESSOR ställs det alltjämt krav på fortsatt forskning. Man ska även vara med i den pedagogiska verksamheten genom att till exempel handleda studenter och doktorander, utveckla forskarutbildningen och eventuellt ha ledningsuppdrag vid framför allt den egna fakulteten men även vid universitetet.
Så även om studierna går bra tar karriärutvecklingen ända fram till professorstiteln lång tid. I en undersökning gjord av Högskoleverket var kortaste tidsintervallet mellan doktorsexamen och anställning som professor tolv år.

Å ANDRA SIDAN ÄR löneutvecklingen inom den akademiska karriärstegen brant. En doktorand vid Umeå universitet har en medellön på 25 931 kronor i månaden medan en universitetslektor har 41 602 kronor. Tittar man på medellönen för professorer vid Umeå universitet så ligger denna på 56 454 kronor i månaden.

ANDERS SAMUELSSON