– Utvärderingen har brister och måste kompletteras. Det säger Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer angående Universitetskanslersämbetets utvärdering av landets teknikutbildningar.

– Det är oroande att nästan en tredjedel av landets teknik- och ingenjörsutbildningar brister i kvalitet. Samtidigt brister själva utvärderingen och måste kompletteras på väsentliga punkter, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på fackförbundet Sveriges Ingenjörer, i en kommentar till Universitetskanslersämbetets utvärdering.

HAN MENAR ATT DET finns skäl att ifrågasätta i vilken utsträckning kvaliteten i breda yrkesexamina låter sig bedömas primärt utifrån ett urval av examensarbeten, vilka är utgångspunkten i UKÄ:s utvärdering.
– Det är i bedömningen av yrkesmässigheten vi ser de största bristerna i utvärderingen. Detta om något är det egentliga resultatet av ingenjörsutbildningen, och det måste självfallet utgöra en minst lika viktig del av granskningen som examensarbetena, säger Peter Larsson.

SVERIGES INGENJÖRER vill därför att utvärderingssystemet kompletteras. Man menar att lärosätets samverkan med det näringsliv för vilken utbildningen är avsedd också måste granskas, samt att lärosätet också ska kunna visa att och på vilket sätt alumner följs upp, och redogöra för hur deras erfarenheter tas tillvara för den ständiga utvecklingen av utbildningarna.

TEKNISKA HÖGSKOLOR kryddar idag sitt utbud med generella examina inom teknik, på både grund- och avancerad nivå, påpekar Sveriges Ingenjörer vidare.
– De presenteras som likvärdiga alternativ till ingenjörsutbildningarna, eller vävs in i dem på ett sätt som aldrig varit avsikten. Den tydlighet i systemet som anpassningen till Bologna-modellen var ägnad att uppnå har därmed förfelats och istället har nya oklarheter uppstått. Vi ser nu följderna av detta i utvärderingarnas resultat för generella examina, som många gånger inte lever upp till kraven på vetenskaplighet, säger Peter Larsson.