Varannan student uppger att de mår dåligt. Det är betydligt fler än yrkesverksamma i samma ålder och ett faktum som måste tas på allvar, skriver Daniel Lindblom i SFS, Sveriges Förenade Studentkårer.

Daniel Lindblom, vice ordförande i SFS, var läsåret 2017/18 ordförande i Umeå studentkår.

Dagens studenter mår dåligt. Psykisk ohälsa har lyfts allt mer i media och en sammanställning av Folkhälsomyndigheten visar oroande siffror. Varannan student uppger att de mår dåligt, medan yrkesverksamma i samma ålder visar en mycket lägre siffra. Detta faktum måste tas på allvar. Trygghetssystemet för studenter som mår dåligt och är sjuka har idag många brister, något SFS har påtalat under flera år.

Det har nu gått fyra år sedan den parlamentariska socialförsäkringsutredningen erkände samma brister i sjukförsäkringssystemet som studentrörelsen påpekat länge. Förra regeringen tog tag i problemet genom att tillsätta en ny utredning för att utreda hur deltidssjukskrivningen och rehabiliteringsansvaret skulle utformas.

Förslagen från denna utredning har nu också passerat sin första årsdag. Vi kan inte längre vänta, politiken måste agera och utifrån utredningarna föreslå en sjukförsäkringssystem för studenter som är pålitligt. SFS fokuserar på fyra huvudsakliga problem som måste tas i beaktning för ett pålitligt sjukförsäkringssystem:

Sjukförsäkring för alla studenter. Ett viktigt skydd för den enskilda människan är en täckande sjukförsäkring, men för en student är den direkt kopplad till studiemedlet. Detta betyder att om du väljer att finansiera dina studier på ett annat sätt än via CSN har du inte en sjukförsäkring som studerande, i fall du inte tidigare arbetat in rätt till sjukpenning.

Kortare karenstid för studenter. Är du studerande i Sverige har du dessutom många fler karensdagar än den vanliga medborgaren. I dagsläget ligger antalet för studenter på trettio, istället för sju.

Möjligheten till deltidsjukskrivning. En annan möjlighet som måste kunna ges till våra studenter är möjligheten att deltidssjukskrivna sig. Deltidssjukskrivning är en förutsättning för att studenter inte direkt ska tvingas ut från sina studier vid sjukdom eller att det ska finnas en reell möjlighet att komma tillbaka till studierna.

Förtydligande av rehabliteringsansvaret. Slutligen måste rehabiliteringsansvaret förtydligas, för att ge alla studenter tillgång till rätt rehabilitering oberoende på var de studerar. Detta är alla nödvändiga skyddsnät för att skapa en tryggare miljö för varje enskild student.

Den senaste utredningen tar ansats för att lösa många av dessa problem, även om det inte når fullt ut i alla sina förslag om vad som behövs. Utredningen och dess förslag är en viktig del för att förbättra situationen för studenter, men det har gått ett år sedan den kom. Remissinstanserna har skickats in sina remissvar och sedan har studenterna fått vänta.

Denna väntan är orimlig i förhållande till studenternas situation där många kämpar för att få ekonomin att gå ihop eller behöva navigera sig på bostadsmarknaden som tvingar in studenter i otrygga eller korta kontrakt. På allt detta läggs det faktum att när en student till slut inte orkar mer saknas det ett fungerande skyddsnät.

Vi har förståelse för att regeringsbildningen drog ut på tiden, men nu är det hög tid att agera. Regeringen har tidigare visat att de bryr sig om frågan och det är med positiva förhoppningar vi väntar på hur detta kommer utveckla sig, för det har varit tyst ett tag. Vad händer nu?

Daniel Lindblom
Vice ordförande
Sveriges förenade studentkårer