De som pluggar till högskoleingenjör och civilingenjör är sämst, medan barnmorske- och läkarstudenter är bäst. I alla fall när det gäller att fullfölja utbildningen och sedan ta ut en examen.

Universitetskanslersämbetet har tillsammans med SCB undersökt hur många av högskole- och universitetsstudenterna i landet som tar ut en examen inom tre år efter den förväntade studietiden. Rapporten visar på tydliga skillnader mellan olika utbildningar.

BLAND DE STÖRRE yrkesutbildningarna ligger barnmorske- och läkarstudenterna i topp med en examensfrekvens på 90 procent. Även på utbildningarna till psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och arbetsterapeut tar en övervägande majoritet av studenterna en examen. De flesta program som har hög examensfrekvens leder till legitimationsyrken där examen är avgörande för att få en legitimation.

DEN KLAR LÄGSTA examensfrekvensen, 41 respektive 49 procent, hittar man på högskole- och civilingenjörsprogrammen har i särklass den lägsta examensfrekvensen. Därefter följer receptarie- och lärarprogrammen där drygt 60 procent av studenterna examineras. Cirka tio procent av ingenjörsstudenterna tar dock än annan examen.

KVINNOR HAR HÖGRE examensfrekvens än män på alla större yrkesexamensprogram. Skillnaden var allra störst, 20 procentenheter, på utbildningarna till socionom och biomedicinsk analytiker, enligt UKÄ:s och SCB:s siffror.