Varken bäst eller sämst i klassen. Men ändå en klart minskad prestationsgrad. Det betyget får Umeå universitet när det gäller studentgenomströmningen på ett par distansutbildningar. 

Det är Universitetskanslersämbetet som tagit fram en ny metod för att undersöka hur många högskolepoäng studenter tar utifrån hur många poäng de varit registrerade för.  Analysen visar att den så kallade prestationsgraden bland studenterna i Sverige sjunker, och framför allt är det distansstudenter som inte tar sina poäng.
– Vi har tittat på prestationsgraden tidigare, men det här är första gången vi använder den nya metoden som ger oss säkrare resultat, säger Lena Eriksson på Universitetskanslersämbetet i ett pressmeddelande.

MELLAN LÄSÅREN 2004/05 och 2009/10 har prestationsgraden, totalt sett i landet, sjunkit från 81 till 78 procent. Tydligast har prestationsgraden sjunkit på de alltmer populära distansutbildningarna.
– Campusstudenterna tog 81 procent av de poäng de varit registrerade för, medan distansstudenterna tog endast 56 procent, säger Lena Eriksson.

PRESTATIONSGRADEN var högst på yrkesexamensprogrammen. Kvinnornas prestationsgrad är 80 procent – sex procentenheter högre än männens. Den har dock minskat betydligt mer bland kvinnorna, framför allt inom fristående kurser på distans.

DET ÄR ÄVEN STORA skillnader mellan högskolorna. När prestationsgraden jämförs på fristående distanskurser inom juridik-samhällsvetenskap och humaniora-teologi  som dominerar distansutbudet, visar det sig att Linköpings universitet ligger i topp med en prestationsgrad på 61 procent. I botten återfinns Högskolan i Jönköping med 33 procent. Prestationsgraden på samma distansutbilningar vid Umeå universitet är 49 procent. Det är en procentenhet över det nationella genomsnittet – men också en minskning för Umeå med 10 procentenheter jämfört med prestationsgraden läsåret 2004/2005.