Blondinbellas och Mats Näslunds ”visdomsord” får Tanja Frenell att drömma om ett samhälle där inga pepperkakor, oavsett form, slängs åt hunden.

Tanja Frenell pluggar lärarutbildningen, tidigare år (år 1–6).
Tanja Frenell pluggar lärarutbildningen, tidigare år (år 1–6).

TV har jag uppfattat är en sån där grej som är lite inne. Jag är hemskt dålig på den där manicken som står och ser söt ut i hörnet och som jag titt som tätt skryter med som mitt bästa soprumsfynd.
Ett program som en liten man fick upp mina blå för var ändå Mästarnas Mästare. Jag fastnade. Gudars vilka roliga övningar. Jag vill testa! Måste se vidare. Såg hela säsongen och den givna vinnaren Ingemar Stenmark fick återigen en dos respekt från min sida. Vilken man! Så söt, så spänstig, så trevlig och så gammal!

I ÅR HADE JAG HUNNIT glömma att det ens fanns ett program med initialer identiska med den där lilla bruttan’s som står och låtsas vilja dölja sina underkläder när fläkten råkat hamna precis under hennes kjol, ända tills jag i mitt slösurfande på internets försiktiga våg gled in på den nyligen omdebatterade hemsidan tillhörande Sveriges Television och där fick syn på de stora M:en. Jag började se första avsnittet, som dock inte lyckades indoktrinera mig fullt ut på samma sätt som förra gången. Godtrogen som man är fortsätter jag ändå kolla i sakta mak och har nu kommit till avsnitt fem. Här slås jag av förundran.

JAG HÖR, I SVENSK TV, en idrottsman uppsatt på piedestal – för att med prestation i roliga idrottsliga övningar och med hyllningsfilmer komma tillbaka till folks hjärtan och bli idol för de små – uttrycka sig med orden ”de ska ju ha en tjej som vinner i år så de är bara tjejgrenar”. Mannen bakom orden är Mats Näslund (före detta hockeysnubbe).
Nåväl, kommentaren var nog varken genomtänkt eller så himla illa menad, men det här får mig att tänka på en annan rolig sak. Blondinbella!

JAG ÄR LÅNG IFRÅN EN bloggläsande ungdom och får mina veckopåminnelser över hur fantastiskt smart Blondinbella verkar vara genom att helt enkelt lyssna på radio, där de narrar henne nu och då (ja, jag älskar när folk förbereder mina framtida åsikter och spelar upp dem i radio i form av humor med inslag av härskartekniker och sarkasm). Hon har uttryckt sig sådär lite oangenämt igen, denna gång kring ett könsneutralt omklädningsrum. När jag hörde om omklädningsrummet blev jag glad, främst för att det var ungdomarna som känt ett behov, jobbat för sin sak, och fått igenom det.

NÄR JAG HÖR BLONDINBELLAS visdomsord om hen-toalett och hen-avdelningar på klädbutiker, då blir jag lite ledsen. Är det såna ord folk ska läsa i de populära bloggarna, är det sånt tonåringar ska ta till sig? Eller får hennes ord effekten att de unga börjar tänka? Jag hoppas det.

UNDER MINA ÅR på universitetet har det slängts med genusdebattsbegrepp till och från. Man hinner nästan lessna på debatten innan man ens börjat jobba. Själv är jag ändå fortfarande fäst vid tanken på ett jämställt samhälle där man inte behöver bli formad som en pepparkaka och slängd åt hunden så fort man inte passar i formen.

TANJA FRENELL