Snart är det 2014 – Umeås  kulturhuvudstadsår. Då ska vi äntligen få ett svar på vad alla grävmaskiner i centrum har varit bra för. Regnbågens slut är här!

Gustav Borsgård.
Gustav Borsgård.

Den som har valt att fatta posto vid Umeå universitet detta läsår torde ha en hel del godis att se fram emot ur kultursynpunkt. Efter årsskiftet infaller nämligen det mytiska årtal som det känns som att staden har hållit andan inför ända sedan den stora stadsbranden – det är 2014, kulturhuvudstadsåret!

ÄNTLIGEN SKA VI FÅ ETT svar på vad detta innebär, vad alla grävmaskiner i centrum har varit bra för, vad de hjärtformade föremålen längs Rådhusesplanaden egentligen tjänar till. Regnbågens slut är här! Äntligen ska Umeå bevisa att hon…

… JA, VAD ÄR DET VI SKA göra egentligen? Vilka happenings har vi att se fram emot? Villrådig surfar jag in på kommunens hemsida och letar febrilt efter pråliga initiativ, tunga bokningar. Jag kan se det hela framför mig: Springsteen och Dylan i duett! Doris Lessing hoppar med motorcykel över Umeälven! Hologram av Sartre på Apberget!

JAG HITTAR INTE SÅ MYCKET i den stilen – däremot snubblar jag över en artikel som kungör att ”satsningen på Europas Kulturhuvudstad ingår i Umeås långsiktiga utvecklingsstrategi fram till år 2050”. År 2050, ja. Det är där regnbågen slutar. Lagom till min sextiosexårsdag.

GUSTAV BORSGÅRD