I dagarna sitter jag och brottas med formalian till min D-uppsats. En sådan vidrig syssla! Aldrig har jag lärt mig att bli vän med Windows Word, att fördra hennes nyckelfulla person, som när som helst kan besluta sig för att vanställa delar av min text och som fattar halsstarriga beslut om design helt på eget initiativ. Det är tur att Malena inte är hemma, för hon har förbjudit mig att svära åt döda ting. Det är heller inte lika tillfredsställande att svära när ingen hör, då finns det ju ingen som märker att man är upprörd, det finns ingen att spegla sin ilska i. Jag kommer att tänka på den där gymnasiala tankeleken om trädet som faller i skogen, hörs det då, ja ni vet, den grejen.

Likväl frustar jag. När människan uppfann datormaskinen gjorde hon förvisso en fantastisk, ny landvinning – men hon skapade sig också en närmast outsinlig källa till frustration, kanske den västerländska vardagens största. Stiftet på en blyertspenna kan visserligen brista, och det är ju jävligt irriterande, men pennan gör inte anspråk på att ha bättre fingertoppskänsla för design än sin hållare (här påbörjade jag en extensiv utvikning som sedermera skrinlades, om huruvida pennan också ”tänkte själv” i någon bemärkelse av ordet, i och med att det onekligen verkar som att man kan nå nya insikter genom skrivakten). Pennan är en fånig pinne – men datorn är en dum och megaloman robot som tror att den är smart, och det finns något väldigt provocerande i den oförmågan till självinsikt.

Å andra sidan finns väl inte den landvinning som inte retat gallfeber på mänskligheten. Tänk er att stå i knähög snö och trassla med repen till nån jävla luftballong, att försöka spåra läckan i en zeppelinare, ja lev er in i känslan att få punktering på sin förbannade T-ford. Visualisera Platons förvridna anlete när vinden blåser undan hans ritningar i sanden, hör Edisons svordomsramsor när han fipplar med sina lampor, föreställ er Einstein vråla ”MEN KUUUUK” de otaliga gånger hans ekvationer inte bar frukt. Historien om mänsklighetens landvinningar är också historien om hennes misslyckanden, och därigenom hennes svordomar, och denna språkliga utveckling – uppkomsten av invektiv och pejorativa uttryck i förhållande till tekniken – kanske kan bli ett ämne för min nästa D-uppsats.