I senaste avsnittet av Medicin med Mosley handlar det om smärta och njutning. Programledaren pratar om prolaktin som säger till när man har fått nog av det goda. Och om opiater som kan få en att sluta uppfatta njutning. Jag undrar om prolaktin och opiater kan förklara varför jag inte längre väntar på en andra marshmallow.

Det finns ett berömt experiment kallat marshmallow-experimentet. Det gick ut på att en grupp barn fick en varsin marshmallow. De blev instruerade att om de väntade med att äta upp den marshmallow de hade fått, skulle de få en till. Det sägs att barnen som väntade på en andra marshmallow lyckades bättre med det mesta i livet. Jag har alltid väntat på en andra marshmallow medan jag har suttit med den första i lägerelden.

Att som 10-åring klara hundraåtta tal på två och en halv minut innebar att Magistern tyckte att jag skulle klara det på två minuter, och att vinna stavnings-leken innebar att jag fick gå hem sist. 

Stipendium på högstadiet resulterade i att komma in på idrottsgymnasium som inte innebar annat än att komma in och ut från duschen och träningen. Vid själva utspringningen från studenten hade jag ett stipendium i den ena handen, och en tom studentmössa, utan några hälsningar, i den andra.

Därefter bar det av till ett kalt Kansas. Där fanns inga gränder som i Umeå. Men massa stipendium och gränser. Jag förstod inte att Kansas låg i Bibelbältet. Där ledde mitt fina språk och bordsskick till jag blev invigd i en i rörelse där man blev bestraffad med böter om man svor och med städning om man sågs på bild med alkohol.

Första platsen i friidrottslagets stafettlag gav mig en plats längst bak i bussen, för det räckte inte med att landa långt bort i längdhoppsgropen, man var tvungen av landa hemma hos tränaren ibland också.

Väl hemma i Sverige insåg jag att det var varken friidrottsproffs eller sjukgymnast jag ville bli, utan en psykolog som läser om marshmallow-experiment. Och i slutet av studien visar det sig, att marshmallow-experimentet inte alls mätte hur tålmodig man var, och huruvida det kunde tänkas korrelera med framgång. Det handlade snarare om hur väl man litade på att man skulle få en andra marshmallow.

Jag vet att en andra marshmallow kommer. Men jag vet också. Vad som händer med den första när man håller den för länge i elden. Det blir som med älven. Svart.