Smörigt värre

Jag tänkte anmäla mig till en kurs i vinkunskap inför vårterminen. Detta med anledning av mina smaklökars oförmåga att skilja mellan bättre och sämre kvalité. Men nu funderar jag på om det är en kurs i smörkunskap jag borde anmäla mig till i stället.

Visserligen insåg jag redan i 6:an att jag inte är en finsmakare, när resten av kompisgänget vägrade äta det smör som serverades på vandrarhemmet, medan jag blev förvånad över att de ens kände skillnad mellan Lätt & Lagom och Bregott. På senare år  har det dock handlat mer om att (inte) kunna skilja på vin och vin. Men nu har det smöriga blivit aktuellt igen.

Jag må ha tyckt att det var överdrivet när kompisarna demonstrerade för att få Bregott, men när det i veckan blev en debatt om huruvida smör eller lättmargarin skulle serveras på Stockholms grundskolor, reagerade även jag. Nu handlade det nämligen inte om att eleverna klagade på lättmargarinets smak (även om vissa av de intervjuade hävdade att det smakade plast), utan att den plötsliga frånvaron av smör var en effekt av Livsmedelsverkets rekommendationer att börja servera lättmargarin på skolorna i stället, eftersom det innehåller ”bättre” fett.

Jag skulle med största sannolikhet inte känna någon skillnad mellan de olika varianterna, men tycker ändå att det är intressant att konstatera att det finns en skillnad mellan smör och lättmargarin, om inte i smak, så i dess hälsoeffekter. Eller gör det verkligen det? Enligt DN är de hälsoeffekter, som Livsmedelsverket har hänvisat till, baserade på undersökningar som gjorts på vuxna, och dessa effekter kan inte automatiskt sägas råda även när det gäller barn. Efter debatten i veckan har skolorna nu slängt fram smörbyttorna igen. Smörigt värre, säger jag, och tänker på mina forna klasskompisar som säkert skulle ha jublat.