Vi gör diskursanalyser i skolan. Jag tror det handlar om hur språk skapar olika världar och oförståelser.

När jag kommer hem från skolan har de kommit en tidning från Språkmästarn. Jag som precis hade slutat falla för prenumerationer. Läser reportaget om varför det är så svårt att säga jag älskar dig. Kanske kan jag använda det i diskursanalysen. Hos terapeuten får jag frågan hur jag ska ta mig ur missbruket med dubbla prenumerationer. Jag säger att enda sättet är att tänka att papperstidningen är död.

På vägen ut från terapeuten ser jag en annons om en forskningsstudie. Den handlar om omedvetna synintryck. Om man blundar med det dominerande ögat ser man inte det ögonen fokuserar på. Jag prövar det när jag går in på Facebook för att lägga ut den andra konsertbiljetten. Till Min stora sorg.

En sträng har lossnat på gitarren. Prövar att blunda med ena ögat igen, när jag går till Musikanten, men måste släppa när jag ska byta handen som håller i fodralet. Ställer ner gitarren och får syn på Språkmästarn. Jag säger att jag ägnar mig åt diskursanalys nu. Vi säger, att vi borde höras. Nu när missbruket ändå är igång. Språkmästarn frågar om man kan få lyssna på musiken jag har i lurarna. Lykke Lis nya. I never learn.