Dom har köpt såna där solglasögon man kan ha utanpå sina vanliga glasögon. Deras ögonfransar är så långa att de nuddar glaset. Mina ögonfransar är obefintliga sedan jag i årskurs åtta missförstod hur en ögonfransböjare fungerar. Jag skäms för mascaran som jag smetat på de obefintliga ögonfransarna.

Att jobba på kollo bland Naturlighetens folk känns som på första sommarlägret när alla utom Fina Ina frågade om mascaran under ögonen. Hon badade på, för hon hade minsann aldrig mascara. Ändå var det hon som fick Robin i Hood-tröja.

Naturlighetens folk har ytterkläder från Fjällräven, inte opraktisk anorak, rejäla sandaler, inte Converse, naturligt brunbrända ben, inte brun-utan-sol, ofärgat hår, dom tvättar det knappt, men ser ändå alltid så jävla naturligt vackra och fräscha ut.

Naturlighetens folk. Jag kommer aldrig att bli som er. Och naturligtvis är väl det okej? Allt annat vore ju, onaturligt.