Min pappa har ett komplicerat förhållande till Clas Ohlson. Han säger att han alltid kommer ut därifrån med mer än vad han tänkt sig. Ungefär så skulle jag vilja beskriva mitt förhållande till BodyShop.

Som jag redan konstaterat är jag ingen lotion-lady, men eftersom jag gillar att känna mig som en sådan, besöker jag ofta BodyShop. Dessutom gillar jag att känna mig som en människa som bryr sig om miljö och rättvisa. Att jag handlar på BodyShop har alltså  ingenting att göra med att man, om man kommer upp i en viss summa, får Bodybutter på köpet, och en värdecheck.

Nu var det dags för årets upplaga av ”jag-måste-använda-alla-kuponger-innan-jul-för-då-får-jag-en-värde-check-dagen”. Jag hade medvetet valt att besöka butiken när det var som mest folk, eftersom jag blir nervös när expediten, som har en röst som liknar affärens hudvårdsprodukter, kommer fram och frågar :”Kan jag hjälpa dig med något idag?”

Lik förbannat dyker honung-rösten upp. Hon börjar predika över deras serie med E-vitamin som jag redan vet ger mig mer eksem än hennes röst. Utmattad kommer jag hem och upptäcker följande:

1) Att jag köpt en ansiktstvätt i stället för rengöringslotion 2) Att jag köpt fel färg på pudret 3) Att jag borde ha valt ”blank-i-fejan-servetter” som gratis vara, i stället för bomullsrondeller. Dessutom tappar jag mitt rouge i marken första gången jag ska använda det.

Men huvudsaken var ju att jag fick ett body-butter, och en värdecheck. Att jag aldrig annars skulle ha köpt ett bodybutter, och att värdechecken jag fick INTE motsvarar kostnaden på ett felköpt puder och krossat rouge, det spelar ingen roll. Jag har ju gjort en god gärning i alla fall. Eller?