Jag är inget flockdjur. Kanske är det därför jag sitter och skriver det här när alla andra i huset verkar titta på fotbollsmatchen (vråååål). Lagsporter har aldrig lockat mig. Nog för att jag spelade fotboll och basket som liten, men jag gick alltid från matcherna och funderade på om jag borde vara glad eller inte. Om jag hade gjort mål, men mitt lag hade förlorat, kunde jag inte vara glad, men om vi hade vunnit och jag inte hade gjort mål, var jag inte glad heller. Således blev tillfällena när jag var glad vädigt få eftersom mitt lag 1) Sällan vann en match 2) Ännu mer sällan vann en match där jag dessutom hade stått för ett av målen.

Men det sägs ju att människan är ett flockdjur. I så fall är jag ingen människa. Men inte anser jag mig vara någon annan sorts djur heller, eftersom jag verkligen inte kommer överens med varken hästar, hundar eller katter (kommer inte på några fler djursorter). Människoarten, definierad som en del av djurriket eller ej, fungerar jag hyfsat med, med undantag för stora grupper, vilket ställer till det i vad som kallas för grupparbeten.

På lågstadiet var argumentet för grupparbeten att vi behövde lära oss att samarbeta med andra, för det behövde vi kunna på mellanstadiet. På mellanstadiet skulle vi sedan fortsätta öva på detta, eftersom det på högstadiet var ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att besitta förmågan till samarbete, för att inte tala om hur viktigt det var på gymnasiet. Väl där var det självklart viktigt att fortsätta grupparbeta, eftersom vi på universitetet inte skulle klara oss utan den förmågan.

Men jag är lika lite av ett flockdjur nu som när jag första året i skolan blev arg på mina kompisar över att de inte vill öva på Spice Girls-uppträdandet lika mycket som jag. Skillnaden är att jag nu i stället blir arg på dessa ständigt upp-poppande meddelande på facebook om skolrelaterade saker, eftersom att facebook numera tycks vara ett obligatoriskt inslag i alla typer av grupparbete (står det kanske till och med i kursplanen?). Och nej, jag vill inte vara onödigt mycket av en bakåtsträvare, men det måste finnas andra sätt att lösa praktiska saker på, än genom facebook. Hur gjorde alla grupparbetare innan facebook? (Grupparbete var ju ett populärt inslag även innan Mark Zuckerberg föddes).

Kanske var det innan Facebook-eran krångligare när grupper skulle sammanstråla, men någonting säger mig att frånvaron av facebook också gjorde att folk (inklusive jag själv) inte tog sig lika stor rätt att i sista minuten ändra sig, höra av sig och säga att man är sen. Att bussen visst inte stannar utanför mitt hus längre, eller att man plötsligt kommit på att det är december och att man därför inte kan cykla till skolan.

Och inte har jag lärt mig något av dessa grupparbeten heller. Eller jo, jag har äntligen kommit på hur man stänger av den automatiska uppdateringen från vissa av de grupper man ingår i på Facebook. Hur jag fick reda på hur man gör? Jag skrev till Teknik-Torbjörn. På Facebook.