Kartritarn är på besök. Jag får en jordglob i försenad julklapp. Han säger att den gör att avstånden känns mindre. Nu står jordgloben i fönstret. Jag klättrar upp i ett träd för att se om man kan se den utifrån.

Kartritarn säger att det är farligt att klättra i träd för då kan man falla i löv. Jag frågar vad det betyder och han säger att han inte vet. Han fimpar sin cigarr och jag säger att det är farligt. Kartritarn frågar vad det betyder och jag säger att jag inte vet. När han märker att cigarren ligger för nära jordgloben så har Sydamerika på jordgloben redan brunnit upp. Han säger att eftersom Sydamerika har brunnit upp på jordgloben måste jag följa med dit nu.

Sen spelar vi ett spel med de nyanlända. Man ska lägga länderna i rätt ordning. Eftersom Sydamerika har brunnit upp på min jordglob får jag dispens och får tävla med Kartritarn.

Sen går vi till Bildmuseét för att se vem som kan få kontakt med flest radiofrekvenser. Jag får kontakt med Universum och Kartritarn säger att det är för att jag har mina rymdtights på mig. Jag berättar för Kartritarn om svarta hål och att det står i tidningen att dom har hittat ett sätt att komma till de svarta hålens centrum. Det gäller bara att färdas tillräckligt snabbt. Då kan man passera händelsehorisonten. Kartritarn frågar vad det betyder och jag säger att jag inte vet.

Sen åker jag hem och tittar på jordgloben utan Sydamerika och fastän jag inte vet vad en händelsehorisont är, så tänker jag att det måste vara så här det är när man har passerat händelsehorisonten. Man ser Sydamerika, fastän Sydamerika har brunnit upp.IMG_3635