David Brooks skriver i dagens DN om fantomvibrationer. De vibrationer man känner från mobilen fastän mobilen inte avgett någon vibration. Själv hör jag fantomsignaler i form av mobiltelefonens sms-signal Sherwoodskogen.

Det var när jag träffade en person vars Facebook-meddelanden gav mig en hjärtattack varje gång de kom, som jag övertalade personen att bara skicka sms så att jag kunde ha en särskild signal för just den personens meddelanden. Då slapp jag de där olidliga sekunderna från det att signalen hördes, till att jag fick veta om meddelandet var från just den personen. Men nu har alltså ett annat problem uppstått: jag hör Sherwoodskogens signal trots att den inte ljuder.

För att slippa fundera på om sms-signalen Sherwoodskogen är verklig eller inte stänger jag därför av telefonen. Men jag hör signalen lik förbannat, när det är någon annan på tunnelbanan som får ett sms och som har bestämt sig för att ha samma sms-signal.

På grund av detta är min största skräck inför att i höst utreda andra för koncentrationssvårigheter, att jag själv inte ska kunna koncentrera mig. För så länge någon annan kan ha Sherwoodskogen som sms-signal så räcker det inte att jag har stängt av telefonen. Alla ni andra måste också göra det.

JAG KOLLAR MOBIL I SITT-GUNGA