Efter att ha uteslutit Eko-nörd som en möjlig personlighetstyp gick jag vidare och läste om Kulturtanten. Vid första anblick tycktes jag uppfylla kriterierna, men när jag läste att Kulturtanten går på samtliga teaterföreställningar insåg jag att jag inte hörde hemma där heller. (Kommer aldrig längre än till foajén där jag inser att garderobsavgiften är obligatorisk.)

Jag kan alltså varken klassas som Kultur-tant, Eko-nörd, eller som någon av de andra personlighetstyperna som VK beskriver. Det finns två tänkbara förklaringar till detta: 1) Jag är inte en del av Umeås själ (Vilket i psykologins värld kan leda till en upplevelse av ett dissocierat själv). 2) FACK IT! PersonligHETStyperna som beskrivs finns inte.

Jag vill tro att vi är så komplexa att inte ens en grov kategorisering av personlighetstyper är möjlig. Livet skulle väl vara tråkigt om vi ständigt var konsekventa och förutsägbara? Senast i helgen överraskade jag mig själv när jag bestämde mig för att strunta i Ritualen och gå på Corona i stället, som skulle ha 70-, 80- och 90-tals-tema. Dissocierat själv? Det är möjligt. Behov av omväxling? Definitivt. Möjligen finns det en koppling mellan min personlighet och min önskan att få klä ut mig i 90-tals-stass, som den Nostalgiker jag är.

Personlighetstypen Nostalgikern hittar jag dock varken i DSM-4 eller i VK:s text om personlighetstyper. Tur då att jag läser till ett yrke som ibland kommer att innebära att jag diagnostiserar andra människor. Då är det väl inte mer än rätt att jag kommer fram till min egen diagnos. Samtidigt som jag kritiserar diagnosticering, är det alltså något jag själv ägnar mig åt. Det kan väl bara tyda på att jag är en Hycklare i allra högsta grad. Men vad skrev jag nyss? Det finns ju inga diagnoser. Egentligen.