Julen är över nu men för mig hann den aldrig börja. Viljan att bli brun som en pepparkaka kom i vägen och jag hamnade i Kamerun.

Där förenades vi alla kring en kokos-palm till julgran och öppnade julklappar. Jag fick en leksaks-pistol. När en vakt gick förbi med en AK4:A kändes julklappen inte så mitt i prick längre, så jag gömde den när vi tog kort.

Sen beklagade jag mig över min vithet och la mig i en solstol. Tysken bredvid mig. Amerikanarna bredvid varandra och dom redan bruna bredvid varandra. Amerikanarna sjöng julsånger som jag inte kunde, jag och tysken pratade inhemska sjöar, och dom redan bruna skrattade åt något jag inte förstod.

Jag hade hoppats att jag skulle kunna minska det där avståndet mellan mig och någon som redan är brun. Men så länge jag placerar mig i solstolen bredvid någon som är lika blek som jag, kommer det alltid att vara svårt, att inte vara brun i Kamerun.