För tillfället sitter jag på min säng och kikar på resväskan som ligger öppen på mitt golv. Jag har försökt att fylla den flertalet gånger men utan framgång. Problemet är inte att sortera ut vad jag ska ta med mig utan snarare hur jag ska få plats med allt. Sedan kan jag inte låta bli att distraheras och känna mig överväldigad av situationen jag befinner mig i. Det senaste året har jag vaknat varje morgon och dragit mig till jobbet med tanken att jag snart kommer lämna Umeå för nya äventyr. Utan att överdriva kan jag säga att detta är det största beslut jag har tagit i mitt korta liv och det faktum att det endast är ett par dagar bort känns extremt surrealistiskt.

Förlåt, jag ska sluta leka kryptisk och berätta för er som läser vad det är jag tänker göra. Jag ska flytta till USA för att börja plugga. Mitt första stopp blir Los Angeles där jag kommer ta några strökurser innan jag fortsätter mot mitt slutliga mål i New York City. Skolan heter Fashion Institute of Technology och ligger centralt på Manhattan. Jag kommer att läsa ett fyra år långt marknadsförings- och handelsprogram som inriktar sig på just modeindustrin. Ni förstår kanske därför redan nu att majoriteten av mina blogginlägg här på Vertex kommer att präglas av den amerikanska kulturen och dess skolsystem samt mina egna ambitioner om framtiden.

Lite bakgrundsinformation om mig är på sin plats. Erika är mitt namn och jag fyller 21 år inom ett par dagar. Jag är född i Umeå men uppväxt några mil utanför staden och även om jag inte vill erkänna det skulle man kunna likna den största delen av mitt liv vid ett kallt glas mellanmjölk. D.v.s. villa, Volvo och vovve. Som tonåring fick jag dock den briljanta idén att åka som utbytesstudent till USA. Jag reste bort från allt jag visste var tryggt och startade ett tillfälligt men nytt liv på andra sidan Atlanten. Det finns varken tid eller utrymme för mig att sammanfatta allt jag gjorde detta år men jag kom hem många erfarenheter rikare och med vidgade vyer. Vad jag främst hade insett var att världen är enorm och att det är upp till mig vilken plats jag väljer att ta i den. Sedan dess har jag försökt lista ut vad det är jag vill göra och som vilken tonåring som helst har jag haft flertalet storslagna visioner om hur min framtid ska ta form men ofta funnit mig själv på ruta ett igen. Det blev ytterligare ett besök i USA två år senare och jag upptäckte att detta är verkligen ett land jag trivs i. Ett land jag ser en framtid i.

Hur packar man för resten av sitt liv? Jag ska återgå till dilemmat jag ställs inför just nu och fundera på hur många par sockar jag bör ta med mig. För att avsluta det här inlägget slänger jag in en bild från förra sommaren som jag tycker väldigt mycket om.

The Strip, Las Vegas.

ERIKA RENSTRÖM